Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nom för kardinal Fleury, på hvars befallning Dalin
erhöll tillträde till alla bibliotheker och lärda samlingar.
Under vistelsen i Paris sysselsatte sig Dalin
företrädesvis med studier i fäderneslandets historia och dess
förnämsta slägters genealogier, hvartill bekantskapen med
en lärd munk af svensk börd *) gaf honom tillfälle. —
Han återvände till hemmet följande år.
«Ehuru kort Dalins vistande var utom riket, hade
dock stora förändringar vid riksdagen hunnit försiggå,
innan han hemkom år 1740. Ett ifrån Carl XH:s död
underliggande parti hade fått öfvervigten och sökte på
en gång vedergälla förmenta oförrätter samt försäkra sig
om styrelsen för det tillkommande. Ny ministér, ny
rådskammare, nya förbund, nytt hushållssystem. En
sådan stor brytning kunde ej ske utan buller, som väckte
nationen, hvilken från denna tid böljade mer allmänt
sysselsätta sig med politik och delade sig i tänkesättet
efter de storas splitflockar. Man kallade detta en tvist
om väldet mellan de äldre och yngre familjerna; kanske
en täflan mellan oligarkien och aristokratien»**). De
gamla Mössornas välde hade nu upphört. Deras politik,
ehuru nedsvärtad af det parti, som efter dem kom till
makten, var säkerligen lika fosterländsk som den var
klok. Den åsyftade att genom bibehållandet af
vänskapen med Sverges farligaste granne bereda samhället
tillfälle att genom inre förkofran och utveckling söka en
ersättning för de lidna yttre förlusterna. I spetsen för
detta Regeringssystem stodo i synnerhet medlemmarne
af landets gamla adliga familjer med Horn till chef.
Mot detta system uppträdde efterhand en opposition,
bestående förnämligast af de yngre adliga slägterna, som
*) Krus. Se Celsius pag. 29 och Atterbom, 2:dra uppl., III: 56. Han
sade sig härstamma från Krusame till Edeby. «Denne munken skall eljest
vara en svensk batard» (marg. anm. af Lidén).
**) Nordin, anf. arb., pag. 179.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
