Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med förenade folkleken. I några, såsom t. ex. den
bekanta «Skatan sitter på kyrketorn», är innehållet rent af
en obetydlighet, här och der ett lekande nonsens, som
dock har barndomsjollrets täcka och naiva behag.
Engsövisan.
Stolts Ingeborg bon var den fagraste mö,
Som nånsin gifvit riddare plågor;
Hon uppföddes hos en frände på en ö,
På Engsön vid Mälarens vågor.
Till hofva är stolt, men Engsön har tusende nöjen.
Och det var hertig Erik, kung Ladulås son,
Han sade till stolts Ingeborg, sin fränka:
Jag har min furstinna, om henne är jag mån;
Men eder vill Engsö jag skänka.
Till hofva etc.
Stolts Ingeborg uppstiger från taffeln vid,
Hon tackar hertig Erik, sin frände:
Här vill jag ogift tillbringa min tid,
Som ingen i verlden mig kände.
Till hofva etc.
Så velen J här ogift tillbringa edra dar,
Min fränka, J veten ej ert bäst$.
J kännen herr Håkan, den riddare så rar,
Med honom vill jag eder fästa.
Till hofva etc.
Och det var herr AmlPjörn, den riddare båld;
Hans hjerta det skalf och det riste;
Han hade länge önskat den jungfrun i sitt våld,
Fast icke stolts Ingeborg det visste.
Till hofva etc.
Stolts Ingeborg gick upp uti höga lofts bur,
Hon fällde sina modiga tårar.
Så skall jag mig gifta emot min natur?
Nej, aldrig jag herr Håkan utkorar.
Till hofva etc.
«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
