Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gar, en Loccenius, Wilde på främmande språk författat,
fanns ej någon enda skrift, som kunde gifva
sammanhängande begrepp om rikets och folkets öden. Saknad
underrättelse för äldsta tider var ersatt med falska
uppgifter, dem skryt och fåfänga diktat, för att genom hög
ålder gifva riket en heder, som det alldeles icke
behöfver: medeltidens händelser voro föga vidrörda, allraminst
bragta i den ordning, som spridde en nödig dag;
sednaste tiden lika illa upplyst, när man undantager vissa
krönikor, som mest afhandla kungliga bröllop och
be-grafningar samt faltslag och hungersnöd. Sådan
emot-tog v. Dalin historien, den han återlemnat oss med en
god stil, en städad berättelseform, och i redigt
sammanhang pragmatiskt utförd. Hvarken han sjelf såsom
författare eller någon annan borde förmoda, att den, som
först skulle med så stor möda samla och sammanbinda
händelserna för en sådan tidslängd, kunde undkomma
smärre brister eller misstag i mindre betydande saker.
Sådana fordra särskild granskning och sekler att bringa
till yttersta fullkomlighet, men betaga ej en historia det
stora värde, som läsaren bör finna i lättheten att kunna
i kedja fatta och på en gång öfverse händelserna med
orsaker och verkningar.»
«Svenska språkets förbindelse mot v. Dalin är lika
ofelbar. Den erkändes af samtiden, och hvarje läsare
skall finna sig öfvertygad att ord, talesätt, uttryck, numer,
perioder,. allt fick under v. Dalins penna ett nytt
förmånligt skick, hvilket, antaget af allmänheten och
ytterligare förbättradt, utgör den nu brukliga svenskan i
obunden stil. Hans Argus begynte språkets nyaste
tidehvarf, och hans öfversättning af Montesquieu om de
Romares välde och fall, hans historia, hans öfriga
skrifter intyga, att han vida framförde sin reformation från
Argiska åren; må han då icke helsas för svenska
prosans fosterfader?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
