Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gar, skämtsånger med epigrammatiska vändningar och
annat af det krams, som fransmännen kalla «Poesies
fu-gitives». Den prosaiska afdelningen innehåller bland
annat en öfversatt afhandling om Skönhet i flera
stycken jemte några stenstilar, hvarpå man den tiden ofta
öf-vade sin uppfinningsgåfva. Första upphofsmannen till
denna monumentala vältalighetsvurm var grefve C. G.
Tessin. För dem af mina läsare, som kanske ej säkert veta
hvad som i dessa tider menades med stenstil, bör jag
nämna, att stenstilarne utgöra förslager till hvarjehanda slags
inskrifter på stenmonumenter, uppställda på lamma sätt
som de tänktes skola inhuggas i stenen, med punkt vid
hvarje särskildt ord. Lyckligtvis stannade massan af
detta snillegods på papperet till besparing af
stenhug-garnes besvär och efterverldens tålamod.
Redan år 1739 den 2 Juni stiftades kongl.
Veten-skaps-akademien, hvilken, såsom Wieselgren*) uttrycker
sig, «näst v. Linné är ett storverk att för frihetstiden
betrakta». Denna akademi omfattade i början äfven
vitterhet och skön konst. Af dess första ledamöter vill jag
uppräkna de ryktbaraste: Jonas Alströmer, våra
manu-fakturiers grundläggare; riksrådet grefve Gustaf Bonde,
den lärdaste magnaten på sin tid, författare af en
förträfflig skrift «Om Sveriges tillstånd under Ulrika
Eleonora och Fredrik I»; Fredrik Chapman, den
namnkunnige skeppsbyggmästaren; Augustin Ehrensvärd,
Sveaborgs grundläggare; Anders Johan v. Höpken,
tidehvarf-vets störste prosaiske stilist och vältalare; Carl Linné;
Christofer Polhem, mekanikus; C. F. Scheffer, berömd
såsom prosaisk författare; Anders Schönberg, häfdeforskare.
— Det är sannerligen icke att undra på att vår
veten-skaps-akademi med sådana anör en gång skulle uppstiga
till Europeisk ryktbarhet.
Genom drottning Lovisa Ulrikas tillskyndelse
utfärdade konung Adolf Fredrik den 20 Mars 1753 stad-
*) Sveriges Sköna Literatur, IV: 151.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
