Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om uppkomsten och första handläggningen af
denna dikt berättar Gyllenborg sjelf följande i sin
sjelf-biografi:
Jag hade föresatt mig att beskrifva Sveriges ryktbaraste tidehvarf och
i det tidehvarfvet det mest lysande företag: konung Carl X:s tåg öfver Bält.
Jag hade varit sysselsatt att samla nödiga förråd för ett så vidsträckt
arbete, och höll mina framsteg hemliga för att fullkomnas och upptäckas
under en lyckligare tid. — — (Sommaren 1768 tillbragtes vid Skenas, der
Gyllenborgs moder då låg sjuk). Mellan de stunder jag uppvaktade vid
hennes säng andades jag landtluften under ständiga promenader och fortsatte
mitt började arbete. Jag erhöll en lycklig hjelpreda dertill af grefve
Dalbergs journal, som på Skenäs bevarades och innehåller en fullständig
be-skrifning på Tåget öfver Bält af en hjelte, som det bevistat och sjelf
gifvit dertill den första anledning. Jag författade under varande sommar de
två första sångerna af detta poem. Om det någon gång skulle kunna
ut-gifvas med lika typografisk lyx som hos upplysta folkslag, älskare af
konsterna, dylika poemer utgifvas, till huru många tablåer skulle icke dessa
två sånger kunna gifva anledning: den ena beskrifningen följer den andra;
striden mellan kölden och hafvet är så mycket mera märkvärdig, som
naturen blifvit på det nogaste imiterad. — Tåget öfver Lilla Bält, som börjas
med efterföljande rader:
Din uppgång, ljufva sol, som Bältet nu bestrålar,
Ser vintern i en prakt, den ingen sommar målar;
år en af de mest lysande scener i poemet. Men hvad tjenar att jag
talar för efterverlden, förmodligen lika så litet uppmärksam
på poetiska skönheter som min lättsinta samtid?
.Jag fortsatte under sommaren 1770 (också på Skenäs) mitt började poem
och slutade den tredje och fjerde sången: de två, som af hela poemet varit
de svåraste för mig att författa. Ett fältslag skulle beskrifvas, det enda
som förefallit under hela tåget, och fältslaget vid Ifvernäs var ett af de
ringaste, som af Carl X blifvit utförda. Danska hären bestod icke mera än
af 3000 man och blef utan möda öfvervunnen vid första anfallet. På det
att detta fältslag skulle kunna figurera i en episk dikt, var jag föranlåten
att utvidga det med alla de omständigheter, som i historien blifvit
antecknade, och öfverlemna åt inbildningsgåfvan att uppfylla resten. De episoder,
som till den ändan i början af tredje sången blifvit införda, äro icke
lyckligt imaginerade; under väntan att se det kungjorda fältslaget kunna de icke
utan otålighet läsas. Fältslaget, när det ändtligen hinner att framställas,
innehåller flera detaljer, som förtjena uppmärksamhet. Jag åtnöjer mig att
Malmström. I. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
