- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 1. Stjernhjelm - frihetstiden. Akademiska föreläsningar /
389

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rande, hade ej smak af en aftvungen kompliment, det kände hätflytande
från hjertat och var dikteradt af öfvertygelse: också gjorde det hos drottningen
ett synbart intryck, som mera smickrade mig än det högsta beröm.
Ryktet af detta tal uppfylde innan aftonen hela slottet och skallade äfven kring
staden efter några dagars förlopp. Jag är berättigad att anföra de fä
gånger jag knnnat uppväcka en allmän uppmärksamhet, då jag medger att jag
flera gånger varit deraf i afsaknad och äfven ett mål för vidriga omdömen.

Den timade förändringen i regeringssättet, såsom gynnande för
vitterheten, kunde vid detta tillfälle icke med stillatigande förbigås. Icke heller
blef det förtegadt. Med ruset af revolutionen, hvaraf min hjerna ännu var
uppfylld, prisade jag densamma med all möjlig hetta, och med en ej
mindre uttömde jag min sista galla mot det krossade partiet. Sedernas förderf,
språkets vanrykt, vitterhetens totala förmörkelse under demokratiens
förödande välde, voro tillräckliga ämnen att uppväcka den högsta ifver hos en
vitterhetsälskare och äfven en medborgare. Målningen af detta förflutna
välde är i korthet innefattad i en bekant strof af de vers, som i mitt tal
voro inblandade:

Och på vitterhetens graf
Växte Dagligt Allehanda.

Naiva vers, hundra gånger repeterade.

Grefve Gyllenborg var sedan 1764 gift med Anna
Margareta Gotzman, dotter af en då för tiden rik
bankkassör. Gyllenborgs svärfader blef i följd af den
financiella osäkerhet, som uppstod af de politiska
fluktuationerna på den tiden, inom få år ruinerad. Det länder
till stor heder för Gyllenborg, att han vid denna kris
sålde några egendomar, som af svärfadren under dennes
välmaktstid blifvit åt honom inköpta och som voro
oåtkomliga för kreditorerna, och ställde köpesumman till
svärfadrens förfogande. Gyllenborg var efter denna tid
hänvisad till sin egen rätt måttliga förmögenhet.

År 1786, vid Svenska Akademiens stiftelse, blef
Gyllenborg vald till dess ledamot. Han dog i Stockholm
den 30 Mars 1808 och efterträddes i akademien af
Franzén, som han länge älskat och med hvilken han fört en
poetisk korrespondens.

Vi hafva nu tecknat Gyllenborgs poetiska karakter.
Hans offentliga och enskilda är fullkomligt fläcklös. Man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/1/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free