Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redan förut hade han gjort utrikes resor till
Holland och England med sin fader, som dit afgått i
diplomatiska värf; — nu, vid 19 års ålder, 1701, begaf han
sig till Tubingen, för att vid dervarande universitet
fortsätta och afsluta sina ungdomsstudier. Efter halftannat
års vistelse derstädes utgaf han en mathematisk
disputation, som väckte uppseende genom sin författares lärdom
jemförd med hans ungdom. Efter slutade studier i
Tti-bingen reste han genom Tyskland, Frankrike och
Nederländerna, hvarifrån han efter fyra års utrikes vistelse
återkom till fäderneslandet, der han såsom kammarherre
anställdes vid enkedrottningens hof. År 1711 blef grefve
Bonde kommersråd och 1718 landshöfding i
Östergötland, på hvilken plats den lärde grefven likväl vid
rys-sarnes snart påföljande härjning af kusterna höll på att
förlora fattningen, ehuru han icke bar sig fullt så dumt
åt som hans granne, landshöfdingen i Södermanland.
Är 1721 blef grefve Bonde president i Bergs-kollegium,
och slutligen år 1727 upphöjdes han till riksråd. Denna
plats måste han lemna år 1739 och tillbragte sin
återstående lefnad för det mesta på sina gods, sysselsatt
med de vidsträcktaste vetenskapliga forskningar. Sina
naturalhistoriska rön samlade han och lät utgifva i
disputationsform under titel «Guds underverk i naturen».
De ventilerades i Lund under presidium af en af
universitetets professorer. Första respondenten hette Esaias
Tegnér, skaldens fader. Bibelforskningen sysselsatte
honom mycket, och han skref ett «Utkast till en jemförelse
mellan den Bibliska och Verldsliga Historien».
Fäderneslandets historia var föremål för hans lifligaste
intresse, och han utgaf år 1758 ett arbete om de «Fordna
Konungar, Jarlar och Regenter, som uti gamla
efterrättelser igenfinnas hafva regerat i Göta riken, innan de
med Svea- eller Upsalariket blefvo förenade». I
häfda-forskningen sluter han sig med mera välmening och
lärdom än kritiskt skarpsinne till den gamla Rudbeckska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
