Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl XII en femårig utländsk resa till Tyskland,
Holland, Frankrike och Italien, med uppgifvet ändamål
att i Paris företrädesvis egna sin uppmärksamhet åt der
gällande polis-författningar. Men äfven andra,
isynnerhet konstföremål, påkallade här hans lifliga intresse.
Jag har sett honom», säger hans biograf Höpken *), «jag har sett
honom arta sina seder uti de förnämsta hus; samla tankeförråd hos de lärde
och i&land vetenskaper, smak emellan allehanda konstnärer. Så väl och
ymnigt utrustad hade han blifvit utmärkt äfven hos ett uppodladt, hyfeadt
och upplyst folk; men dertill fordras längre tid bland ett folk, som,
uppammad t uti bardalekar, icke kände annat än krig, vandt att hvila under
tält, var lika nöjdt uti en enfaldig boning som uti ett palats, och som
värderade en målning efter duken, konststycket efter metallen.»
Så ansåg man sig ännu för ej fullt 100 år sedan
kunna tala om det svenska folket, hvilket i våra dagar
säkerligen ingen, som med detsamma eger bekantskap,
skall våga att sätta nedanom något folk i odling och
sann humanitet — minst det franska.
«Hans hof-intendentskap under sin store faders inseende och anförande
fordrade af honom likasom en ny skapelse på allting; ty intet förråd var
till hands, ingen som kunde lägga handen vid något med besked. Kallades
främmande in att underrätta vår okunnighet, så ville okunnigheten knappt
upplysas. Man förstod icke en gång att undra öfver andras färdighet, men
förtröt att svenska medel skulle åt främlingar utdelas. Jag önskar, mina
herrar, att vår tid så lifligen kunde nu se den tidens mörker i vissa delar,
så skulle deras mull ännu fuktas med tårar, som infört mera snille och
mera konst hos oss: som delt ut bröd åt så många qvicka#imnen, och
hållit qvar i landet dem, som andra länder gerna efterleta och ännu söka
draga till sig.»
Grefve Carl Gustaf Tessin började vid 28 års
ålder på 1723 års riksdag sin lysande och långvariga
politiska vädjobana. Det var då som han gemensamt med
riksrådet Cederhjelm fattade i pennan det märkvärdiga
*) v. Höpken, Äreminne öfver Carl Gustaf Tessin i Vetenskaps-akade- .
mien den 25 Mars 1771, sid. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
