Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den första offentliga skrift af von Höpken, som
jag påträffat, är hans tal vid presidiets nedläggande i
Ve-tenskaps-akademien år 1740: Om Yppighets Nytta.
Innehållet af detta tal, som vill bevisa att yppigheten är
välgörande för ett samhälle, ansågs af många bland
hans samtida för en ofantlig paradox, af andra för en
nog allvarsamt hållen ironi, men bevisar emellertid
endast att von Höpken stod långt öfver hopen i
stats-mannaåsigter. Låtom oss höra huru han resonerar och
erinra oss att resonementet gjordes i vårt fädernesland
för mer än hundra år sedan:
«Girigheten å ena sidan, öfverflöd å den andra, äro begge föräldrar till
makt och rikedom, till slöjder, till vetenskaper och konster; begärelser, mina
herrar, som för sig Sjelfva äro vederstyggliga, men hvilka, då de lämpas till
allmän nytta, förlora deras elaka anseende genom den goda verkan de
åstadkomma kunna. — Hvad gör ett land lycksaligt? Myckenheten af folk och
inbyggare. Hvad åstadkomiher en myckenhet af inbyggare? Myckenhet af
näringsmedel. Hvad myckenhet af näringsmedel? Girigheten att förtjena på
alla de ombytliga påfund, som ett öfverflödsälskande sinne kan upptänka.
— Croesus är en rik och vällustig man, som af sina giriga förfäder ärft
tillräckliga egodelar att kunna förnöja sina lustar. Hans första åtrå är till
att bo väl och prydesamt. Hvad myckenhet af arbetare förtjena icke sitt bröd
dermedelst? Murare, timmermän, smeder, glasmästare, bildhuggare, målare,
tegelslagare, med flera; ja, Sjelfva konsterna och vetenskaperna användas
till att befordra hans nöje. — Hans nästa omsorg är innanredet och
prydnaden. Dertill fordras snickare, svarfvare, silkesväfvare, med en otalig
myckenhet flera. Dernäst vill han bland menigheten synas med en kostelig
Vagn, kläder för sig och sina betjenter, och lemnar sina penningar till
vagn- och sadelmakare samt klädesväfvare. Han vill äga vänner, som skola
vittna om hans sälla tillstånd och ’hans läckra smak; ett dagligt gästabud
tillredes. Hvaraf landtmannen, slagtaren, fiskmånglaren, vinkyparen,
bagaren, trädgårdsmästaren, med flera, undfå det fetaste, uppmuntras till
idoghet genom en tillräcklig förtjenst. Hans håg lystrar ändtligen efter ett
gifte, och till att vinna sin Chloris tycke uppletas utur alla fyra verldsens
delar hvad sällsynt och kosteligt vara kan. Köpmän förtjena, skeppsvarf
inrättas, båtsmän uppfödas, astronomien och navigationen uppodlas. Det
vore för svårt och för vidlyftigt att uppräkna den rörelse och den förtjenst,
som Croesi ostadiga, fåfänga sinne uppväcker. Olägenheten är att Croesus
blifver ändtligen fattig, och hundrade andra flitigare och nyttigare lemmar
förmögnare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
