- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 1. Stjernhjelm - frihetstiden. Akademiska föreläsningar /
438

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tryeken Tigt, i dess skrifter en eld, som eftertanka och erfarenhet vändt
till det djupsinniga. Han skattade högt de romares böcker, las te dem ock
beständigt; framför alla Tacitus. Hans penna gaf sällan något åt
allmänheten, men gaf då mästerstycken.»

«Sina kanslister», tillägger författaren af hans lefverne i Biografiskt
Lexikon, «uppmanade han träget till allvarliga studier: stundom pröfrade
kan sjelf deras skicklighet derigenom, att han låtsade begära deras
omdömen om svåra ställen i Tacitus eller andra författare.»

Riksrådet grefve A. J. v. Höpken dog i följd af
ett hastigt slaganfall den 9 Maj 1789, 77 år gammal.
Han efterlemnade två barn, en son, som dog barnlös
1826 och en dotter, som blef gift med baron Carl de
Geer till Leufsta och moder till framlidne excellensen
grefve Carl de Geer.

VI.

Den sköna prosan (fortsättning): Mörk, Sverges första romanförfattare:
biografi; Adalrik och Oothilda; den romantiska skolans förkärlek för Mörk;
Thecla; Åminnelsetal i Vetenskaps-akademien; öfriga skrifter. —
Vetenskapsmän och deras språkbehandling: Linné: Tal i
Vetenskaps-akade-mien om märkvärdighet i insekterna. Ehrensvärd: Tal i
Vetenskapsakademien om ungdomens uppfostran till krigsmän. Alströmer: Tal i
Vetenskaps-akademien öfver Sverges välstånd om det vill. Hårlemann:
Om utländska resor. Kruger: Om folkbristens orsaker, verkan och hjelp.

Mörk.

Bland detta tidskiftes prosaiska författare har
ingen vunnit så stort anseende hos en senare tids granskare
som Jakob Henrik Mörk. Man har icke allenast
framställt honom såsom skaparen af en ny art af vitterhet
inom vårt fädernesland, utan äfven såsom en af konstens
martyrer. Att man i detta afseende gjort sig skyldig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/1/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free