- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 1. Stjernhjelm - frihetstiden. Akademiska föreläsningar /
469

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vid dessa arbeten stannar icke dervid, att han dem ur
glömskans mörker räddat och framdragit; utan han har ock,
genom omständliga företal, hvarjehanda upplysningar och
nödiga bilagor gifvit dem en ny glans och delat hedern
med deras författare». År 1754 utgaf han sin Matrikel
öfver Svea Rikes ridderskap och adel, med historiska
och genealogiska anmärkningar. År 1758 höll han i
Ve-tenskaps-akademien ett tal «om de lärda vetenskapers
tillstånd i Svea Rike under Hedendoms- och
Påfve-dömstiden»; vidare skref han Landtmarskalkarnes
historia. Slutligen har han samlat materialier till ett
stort arbete i nio tomer under namn af Suecia illustris
eller det ädla Sverge, deri han ämnade skildra alla
svenska grefliga, friherrliga och adliga familjers
sköldemärken, och anteckna stamfädernas äfvensom de
namnkunnigaste descendenternas gemingar och förtjenster.
Dessutom finnes af honom en mängd manuskripter af
historiskt och arkeologiskt innehåll, bland hvilka man
äfven påträffar en öfversättning af Hesiodus på svensk vers*).

En sådan jätteflit väcker förvåning. Också säger
hans biograf, E. B. Mennander **): «Att salig herr
kansli-rådet hunnit med till att samla, i ordning ställa
och utarbeta så mycket, kunde synas underligt. I
gemen händer det icke sällan, ty det är naturligt, att
nyfikenheten, som är menniskan medfödd, inblåser henne
längtan att lära, dess behof visa nödvändigheten och
nyttan deraf, djss sysslor ålägga henne dertill’
förbindelse; dess framsteg låta henne smaka ett deraf flytande
nöje. Dess första upptäckelser öka straxt lärgirigheten.
Ju längre man hinner fram, ju större fält ser man för
sig återstå. Men ju större kunskap man förvärfvat, ju
lättare blifver det ock att öka densamma. Man måste
ändå bekänna, att här är något sällsynt och ovanligt, i
synnerhet som von Stiemman aldrig förmärktes hindrad

*) Mennander, Åminnelsetal öfver A. A. v. Stiemman, åtsk. st.

**) Anf. st., pag. 34.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/1/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free