Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
satt har ju Homerus sjungit om de gamla grekers mannadater och Virgilius
om de romares ursprung och begynnelse. — Be svenske hade uti äldsta
tider inga andra häfdatecknare än skalder, hvilka intet varit nigra lekare
eller lyddare, utan de förnämste i konungens hof och råd, sonj dera^och
andra raska kämpars idrotter samt de gamle förfäders bedrifter fattade i
konstiga rim och visor, hvilka oftast blefvo sjungna för krigshären, när
han stod tillreds att slåss, på det folket derigenom skulle uppväckas till
mod och mandom. Eljest qväddes sådana visor och dikter alltid för
ungdomen i deras gillen och uttyddes sedan af de äldste, hvilkas tydning
kallades de Vises forsägn; och var likasom en historia, af hvilken de kunde
lära sina förfäders tappra gerningar, sig föreställa och efterfölja. Att dessa
skalder fingo i belöning för sina rim åtskilliga dyrbara saker, ringar, gyllene
vapen, präktiga kläder, är ej så underligt; men att de ibland ihågkommoa
och hedrades med långt större förmåner och hederstecken, det förtjenar
mera vår ihågkommelse.–Be yngre tideskrifvare, hvilka sedermera
skrifvit om de äldre tiders märkvärdiga händelser med en ren och tydlig
berättelse utan fabler, hafva dock inga andra vägledare haft i sina skrifter än
dessa skalder. Sturleson är häruti ett trovärdigt vittne: han berömmer ju konung
Harald Hårfagers skald Thiodolfr och dess verser kallade Ynglingatal: Eivind
Skaldaspield (Skaldaspiller) och dess aleiga (Haleygia) tal, sammansatt till
konung Håkan den rikes beröm: han tillstår ock att han följt dessa skalder i
sin svenska och norska konungalängd och af dem beskrifvit deras lefverne
och öden. Våra förfader hafva således icke underlåtit att uppskrifva i sina
sannsagor hvad märkvärdigt och berömligt af dem Sjelfva eller i deras tid
var händt och förelupit, och det aldrahelst på rim, som mera behagligt och
lättare att minnas och qvädas af efterkommanderna. Skref icke Starkotter
sjelf rimvis sitt lefverne, hvilket af de äldre är nog berömdt? På våra
rtinstenar läses ock något ibland, som utmärker de äldres karlavulna idrotter.
Uti Sturlesons skaldetal uppräknas’ 230 nordiska skalder» *).
Celsius.
Namnet Celsius är ett bland de utmärktare i vår
lärdoms-historia. I början af förra seklet funnos i Upsala
två på sin tid berömda professorer af detta namn,
nemligen Nils Celsius, professor i astronomi, och Olof
Celsius, professor i österländska språk. Båda öfverglänstes
i ryktbarhet af sina söner: Nils Celsius blef fader till
den namnkunnige astronomen Anders Celsius, Olof Cel-
*) Stiernman, Tal öfver de lärda vetenskapernas tillstånd etc., p. 19 fif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
