Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nöje». Allt hvad han dessutom har att inskärpa,
sysselsätter sig först och främst med uttryckets grammatika-r
liska och logiska rigtighet samt för öfrigt med dess
prydlighet, dess behaglighet, dess höghet, hvilka till—
vägabringas medelst liknelser, metaforer o. s. v.
Poesiens egentliga värde och ändamål bestämmer han på
detta vis:
«Det behag, vi fordra af en poet, är ett af de yppersta medel att lära
andra något; ty menniskors sinne är så fatt, att det svårligen fördrager
dens öfvervett, som vill underrätta en om något. Derföre är nödigt, att
undervisningssättet beledsagas med mycken behaglighet, till att betaga den
förtret man känner deraf att låna sitt ljus af andra. Hvadan man hos
poeter bör egentligen gifva akt nppå, huru de i vissa ämnen framställt sina
lärdomar, på ett högt, angenämt eller fint sätt.»
Det avittra snillet» målar han i och med dess inne^
hafvare, sålunda:
«Hos honom är en qvickhetseld mest verkande: han är snar att fatta
en sats och snäll att uppfinna något nytt och behagligt: snillet har hos en
sådan öfverhand, som ständigt nnderstödjes och lättas af ett godt minne.
Han är fintlig i det, som tyckes en annan svårt att grundligt utreda och
föreställa; behöfver ej mycket tänka på hvad han skall tala och är färdig i
svar. Hans tankegåfva är liksom beredd att kunna skapa af intet: och den
har sin näring af en lekande inbillningskraft.»
Originalet för denna bild fann han i Dalin, som
var hans ideal af skald, och äfvenså — bredvid Pope
och Bouhours — hans esthetiska orakel. Sina aKritiska
Samlingar» inleder han med en afhandling aom kritikers
beskaffenhet, bruk och nytta», hvaraf första kapitlet, i
tolf paragrafer, kommenterar Dalins »Tankar» derom, och
senare kapitlet, i tjugufem paragrafer, meddelar en
sammandragen öfversättning af Popes aEssay ön Criticism»,
*på prosa (enligt Du Besnels franska tolkning, och
under beklagande, att sjelf aicke förstå engelska språket»).
I tredje paragrafen uppställer han den definition på
kritiker, att de aäro anmärkningar öfver tankar och ord
till att bevisa huruvida tankarne öfverensstämma med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
