Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mödanden, med hvilka han deltog i Gjörwells och flera
andra af sin samtids litterära tidskrifter. Hans sätt att
behandla den sjelf theoretiserande Brandér — den äldre
Skjöldebrand — misslyckad hjelteqvädare och
eörgespels-författare, väckte i den tiden stort uppseende genom en
då ännu ovanlig stränghet; med hvilken han syntes
mångom inblanda för mycket allvar i sådant, som ju
ändock vore blott en «vitter lek». Hans försök att
eklektiskt 8ammanjemka Batteux och Baumgarten vittnar
åtminstone om den insigten, att all vitter granskning bör
utgå från grunder, som i konstens innersta väsen
uppdagas af en filosofisk blick»*).
Så föga odlad var likväl tiden, och det allmänna
sinnet så litet varit att tänka öfver dessa ämnen, att
detta Bergklints konstfilosofiska tal snart glömdes och
hans anmärkningar alldeles öfverröstades af en
Brun-jeanssons, Rudins, Risteils och andras ytliga
diktions-reglor. Likväl märker man redan af dessa, att kritiken
hos oss gjort ett steg längre fram från den punkt, på
hvilken den stod under den föregående perioden. När
den då, såsom man kan se af Arvidis «Manuductio in
Poésin Suecanam», var uteslutande prosodisk, räknande
stafvelsemåtten i versferna och bestämmande radernas
mängd inom hvarje strof, hade den nu blifvit rent af
rhetorisk, sysselsättande sig med beredande af
föredragets renhet, tydlighet, jemnhet, rigtighet och behag.
Endast Bergklint gaf en vink om att se den i ett
filosofiskt ljus och konstruera den efter de grunder, som
äro att hemta ur konstens innersta väsen; men att följa
denna vink, och på den antydda vägen hinna målet,
£et blef först en senare tid förbehållet. — Äfven i
afseende på de mönster, dem våra vitterhetsidkare
föresatte sig att eftersträfva, ipärker man en skilnad mot
den nästföregående periodens. De franska författame
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
