Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
År l748 aflät kongl. maj:t till kansli-kollegium en
skrifvelse, som tycktes medgifva en något större
yttrandefrihet i hvad som angick «finans-verket,
hushållning, handel, åkerbruk samt andra handteringar och
inrättningar». Att denna frihet likväl endast var skenbar,
synes af följande inskränkning: «Ty hafva vi i nåder
velat förordna,’ att enär någon uti förbemälta menlösa
och gagneliga ämnen kunde vara hågad att genom
trycket utgifva dess rön och påminnelser, skall sådant icke
allenast, efter förutgången vederbörlig censur, vara
tillåtet, utan ock densamma efter dess vid ett sådant
tillfälle ådagalagda nit och insigt till beröm lända.
Förmodande vi att deraf så mycket mera en god verkan
för det allmänna lärer spörjas, som derigenom en
lof-värd täflan hos de välsinnade uppväckas kan».
Émel-lertid ansåg sig kansli-kollegium redan två år derefter
(1750) böra ånyo inskränka den medgifna friheten att
yttra sig i ekonomiska mål, på det sätt att från denna
frihet undantjages «hvad uppå regeringens verkställighet
egentligen beror, eller ock dess redan tagna
författningar granskar och dömer.»
Huru riksens ständer, så väl straxt efter den så
kallade frihetens införande, medan ännu Hornska
partiet hade öfverhanden, som tjugu år senare, då det
motsatta fått styrelsen öfver Sverge i sina händer, ansågo
frihet i tal och skrift samt riksdagsmäns
yttranderätt, derom lemna aktionerna 1723 mot vissa af
bondeståndets ledamöter samt 1739 och 1741 mot den
lärde Archenholz och Mathesius tillräcklig upplysning. —
Ingressen till 1720 års regeringsform lemnade ständerna
rätt att uttyda och förbättra den, en rättighet, som
visserligen icke af dem blef obegagnad. Med stöd häraf
begärde bondeståndet vid 1723 års riksdag för sig säte
och stämma i sekreta utskottet och för konungen den
makt Sverges fordna konungar före 1680 ägt. De andra
stånden, som fruktade för minskning eller delning af sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
