Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
först på mötesplatsen, der hon får se ett lejon, rycker
i skrämseln af sig slöjan, som hon lemnar på marken,
och flyr i en grotta, der hon gömmer sig. Straxt efter
kommer Pyramus, som icke ser lejonet (ty det var icke
något lejon, utan ett slags varulf, som den söta
prinsessan såg), men upptäcker Tisbes slöja, blodig, hvilket
odjuret tillställt för att bedraga Pyramus, tager för
gif-vet att hon blifvit ihjälrifven af vilddjuren, blifver
alldeles förtviflad och dödar sig. Tisbe, sedan hon tror
all fara vara öfver, går ur sin grotta och träffar på sin
älskares lik. Då dödar hon i sin tur sig. Men
gudinnorna Di&na och Vesta uppväcka de älskade två, och
det är slutligen så tillstäldt, att den furstliga herr fadern
tillåter dem att gifta sig med hvarandra.
Intrigen är således, såsom vi sett, ganska simpel,
men den erbjuder löjliga sidor, som författaren icke
lem-nat obegagnade, så mycket mindre som han synes
ganska väl hafva varit medvetande om det befängda i de
situationer, som han framställer. De handlande
personer, om hvilka jag nu talat, äro dock knappast att anse
för hufvudpersoner i dramat Långt mera intressanta
äro de rent komiska* figurerna: Bonaventura, betjent hos
Tisbes lagligen berättigade frltre, troll- och
sqvallerkärin-gen Holfred och framför allt en demonisk personlighet, en
halfdjefvul, benämnd Jarib. Skådespelets utgifvare anser
sig i dessa två sistnämnda personer se en antydning på den
vidskepelse, som redan då var i svang och sedan blef
af verldshistorisk betydelse, — hexeriv&sendet, hvilket
ock är ganska sannolikt. Då är det likväl
anmärknings-värdt, att förhållandet mellan Jarib, djefvulen, och
troll-packan Holfred — ehuru de äro synnerligen goda
vänner, när det är fråga om att göra ondt åt andra, och
till och med taga en dans med hvarandra — här ännu
icke antagit den vederstyggliga beskaffenhet, som ett
halft sekel senare utmärkte hexeriprocesserna. Troll-
Malmström. J. 36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
