- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 2. Gustaf III och hans tidehvarf. Akademiska föreläsningar /
53

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Min belägenhet under denna tid var på det högsta förnöjande, såsom
varande vittne så väl af kronprinsens lysande framsteg, som af den
ungaOxen-stjernas älskvärda uppförande och dagligen förvärfvade kunskaper.»

Den diplomatiska bana, på hvilken Oxenstjerna —
förmodligen af sina bördsförhållanden — inlockades,
tillfredsställde honom sedermera föga. Under sin vistelse
i Wien synes han hafva lidit af ekonomiska bekymmer
och af misströstan om sin framtid, hvilken var beroende
af de styrande partiernas välvilja eller ogunst. Han
uttalar detta sitt mörka lynne i ett skaldebref till sin
vän, löjtnant C. G. Toll, hvilket är betecknande så väl
för den tidens partiväsen som äfven för den unga
skaldens sinnesstämning, hans poetiska lynne och hans
tidigt utvecklade smidiga talang. Jag vill meddela en
del deraf. Det är dateradt från Wien den 21 Maj 1772,
således före revolutionen, sedan, såsom författaren
upplyser i en not, han i tre år såsom extraordinarie
förrättat den sjuke Chargé d’affaires Rööks syssla, och nu
skulle derifrån hemkallas utan löfte om vidare åtanka.

Nej, på de glada bref du skrifver
Kan ej min skaldmö ge dig svar.

De toner hon med fåfäng ifver
Ur sin förstämda lyra drar,

De verser hon dig återgifver
Ta lynnet an af mina da r.

Förlåt bekymmer dem du känner:

Du vet det arbetes besvär,

Hvari jag lefnaden förtär,

Förglömd af fosterland och vänner.

Du vet de tröga dagars längd,

I dem från alla nöjen stängd,

Och ej af någon stråle fägnad,

Som för min framtid lyser opp,

Jag, från en ungdom utan hägnad,

Möts af en ålder utan hopp.

När fordom ur min ungdoms hydda
Jag skickades i verldens famn,

Man sade mig: blif värd ditt namn,

Och lyckan skall förtjensten skydda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/2/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free