Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De skördar, dem deas tegar n&ra.
Med mindre kännedom af dygd
Fann jag mer oskuld i min bygd:
Jag ägde ej så många vänner,
Men vänner med pålitlighet;
Jag såg ej hvilken litenhet
Hos dem man kallar stora männer
Så ofta rår i hemlighet,
Och ej den ringes nedrighet,
Som sina rökverk för dem bränner.
Säll den, aom i sin måttlighet
Till lyckans höjd ej ögat spänner;
Som, i en lugn okunnighet,
Ej menskans hjertan pröfva vet:
Han deras brott ock mindre känner.
Då såg jag ej, i skuggan närd,
Ur min fördolda hyddas tystnad,
Mitt slägte i en blodig verld
Ett rof för hämnd och ärelystnad;
Det ginge ej min forskning an
Hur våld och svaghet om hvarann
Föröda ömsom jordens riken;
Jag hörd© ej det granna prat,
I misskändt namn af politiken,
Som under vänskap döljer hat.
J, som hvarannan ömsom sviken,
Förpligten, bryten och förliken!
Jag såg er ej på mordiskt vis
En värnlös grannes ägor dela,
Med folkrätts helga uttryck spela
Och vara folkens plågoris.
Jag ej den vilda frihet kände,
Mer grym än all despoters makt,
Som bland oss nedsänkt i elände
Det folk hon förr till ära bragt,
An bäfvande, än öfvermodig,
Med ömsom gjord och brnteu lag,
Af egna medborgsoffer blodig,
Men for det yttras faror svag,
Och bytande i låga själar
Vårt samhälle till hämnd och krig,
Der allt förföljer inom sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
