- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 2. Gustaf III och hans tidehvarf. Akademiska föreläsningar /
106

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kärlek och håg för vitterhet, skref stundom både latinsk
och svensk vers; äfven för de vackra konster; hade
någon kännedom af målning och bildhuggeri, och spelade
åtskilliga instrumenter. Ömsint fader ägde han både
förmåga och vilja att utöfva en skyldighet, den en fader
alltid med större framgång än andra uppfyller. Till dess
Kellgren uppnått tio år hade han ingen annan
läromästare än denne fader och vän. Sonen visade tidigt
mycken qvickhet. Man skall tilläfventyrs le, om jag
såsom bevis deraf anför att han innan fem års ålder
läste rent och obehindradt. En af tidehvarfvets största
filosofer (d’Alembert) har likväl anmärkt, att den möda
förenandet af ögats och örats tecken, af bokstäfver och
motsvarande ljud, kostar hufvudet, öfverstiger all den
möda vi sedermera göra oss. På egen begäran fick
Kellgren då genast börja de grammatikaliska studier, och
gjorde i allt hvad honom lärdes hastiga framsteg. Tyst
och allvarsam i sitt uppförande, deltog han sällan i
barnlekar; satt merendels inne hos fadren, hvilken han
nästan ständigt sysselsatte med frågor, dem en växande
uppmärksamhet och vettgirighet alstrade. Sådana smärre
omständigheter, upphöjda af de närmaste vid den tid de
inträffa, sedermera glömda eller öfversedda, höra till
lärdomshistorien, då de angå en namnkunnig författare;
och alltid till menniskosnillets kännedom, hvilken icke
skall hinna till fullkomlighet, innan man gifvit akt på
det lilla som på det stora och samlat ett vidsträckt och
tillräckligt förråd af rön. Fördomarne äro knappt i
något ämne flera och skadligare än i uppfostringsläran och
i synnerhet den del deraf, som lär att tidigt kunna döma
barns egenskaper, böjelser och lynne, så mycket
angelägnare att känna, som egenskapernas stadgande och
förbättring, bristernas häfvande och ersättande, valet af
låsning och andra öfningar deraf borde bero. Kellgrens
barnaframsteg gifva anledning att omnämna en af dessa
fördomar. Föräldrar äro böjda att lätt tro sina barn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/2/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free