Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattaren, hos hvilken de dock kunnat vara tänkbara,
eller hos nationen, som vid Kellgrens uppträdande
befann sig på den bildningsgrad, att den behöfde just jemt
och rätt den art af kritisk uppfostran, som Kellgren
meddelade den. Man må icke invända att till exempel en
man af Thorilds vetenskapliga djupsinne skulle hafva
kunnat uträtta mera. Just hans djupsinne skulle vid
den tiden hafva skadat honom, och Sjelfva Kellgrens
kritik bidrog att genom sin hyfsning af de allmänna
begreppen bereda väg för Thorilds djupare läror.
Atterbom anmärker med rätta såsom klandervärdt
hos Kellgren hans bitterhet mot Milton, Shakespear och
Goethe, hvilka författare han troligen ännu helt ytligt
kände, och hans blinda beundran för Yoltaire, Pope och
Locke. Beggedera är likväl under då varande
tidsförhållanden ganska förklarligt. Ordens- och
hemlighets-vurmeriet hade på 1760-talet börjat så väl i Sverge som
andra länder gripa omkring med fruktansvärd makt.
Kellgren, af naturen en ljusets ande, fattades af ett djupt
hat mot dessa i mörkret smygande rörelser, hvilka
redan i och för sig syntes honom stridande mot det sunda
förnuftets sträfvan till klarhet öfver alla föremål, och
hvilka dessutom kunde medföra de betänkligaste
praktiska följder. Att han i denna mörkrets liga kom att
inblanda en Milton, en Shakespear, och framför allt en
Goethe, berodde, såsom sagdt var, på hans ofullständiga
bekantskap med dem, hvarigenom han af deras högre
poetiska frihet kunde göra den förhastade slutsatsen, att,
med oberoendet af den franska smakläran, hos dem
äfven kunde förenas oberoendet af all sund filosofi,
hvilken för honom var identisk med den engelskt-franska
empirismen. Att han deremot kallade Svedenborg «rätt
och slätt en fåne» må väl vara sårande för en
anhängare af läran om det Nya Jerusalem, ja äfven för den,
som fördjupat sig i studiet af mästarens skrifter; vi, som
stå utanför den mystiska helgedomen med dess ande-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
