Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dels händer vid en snabb reträtt
Att man i brådskan glömmer lätt
Den ena armen eller benet.
Med puckel fram och puckel bak
En krympling hela qvällen skrutit
Hur hans figur vann könets smak
(Det var i mörkret en klar sak).
Och hvilka prof han deraf njutit.
Men ljuset kom, och hvem blef flat,
Om ej den ängsliga figuren?
Ty mer vanskapelig krabat
Man aldrig såg uti naturen.
En utlät sig: «Man vore dum,
(Sen saken kommit har så vida)
Att vilja ljusets gagn bestrida;
Blott att man hindrar det att sprida
Sitt sken till hela publikum.
Nu, och på det en dylik fara
Ej i vårt land må äga rum,
Är bäst man lemnar denna vara
Åt mig till monopolium.»
«Rätt sagdt», hör man en annan svara,
pFarväl med allt politiskt skick,
Med börd och dygder, hof och seder,
Den stund till allmänhetens blick
Man tillät ljuset stiga nederl
Men nu, som öfverheten blott
Har rätt att pröfva till hvad mått
En undersåte utan brott
Må äta, dricka, se och höra;
Så tror jag för min del (hoc est:
Del i arrendet) vara bäst,
Att ljuset till regale göra.»
«0 blygd och hån», skrek pastor Fån,
«Så groft att gäckas med försynen 1
Tänk att det djupa stoftets son
Vill midt i natten nyttja synen!
Förgäfvea går då solen mer
På Guds befallning upp och ner,
Att dela mensk&n ljus och värma!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
