Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som konsten uti häkte bragt,
Att vi oss ej förundra böra
Om denna målning ägt den makt
Att snart zefirers dygd förföra.
• Re’n upprorsdagen anländ var,
Ett uppror, som ej haft sin like
I gamla eller nya dar.
Ren dragen i en öppen char
Du genom luftens fria rike
Med Sjelfva blixtens snabbhet far;
Och straxt zefirer några hundra
Med lika snabbhet skynda sig,
Som i ett rigtigt k ossaks krig,
Att dig allt intill själen plundra:
Med djerfva blickar, kärlig harm,
De af och an i luften kryssa;
Två dina vackra ögon kyssa,
Då tvenne andra på din barm
Så tyst och lätt buketten fatta
Och flyga sakta bort och skratta:
Ett dussin bakpå vagnen står
Att ur ditt spridda ljusa hir
Sig då och då en blomma snatta;
Och hundrafemti tror jag mest
Sig i ditt sköte sammanskocka,
Att alla nålar till sig plocka,
Med hvilka du din prydnad fäst:
En hjelte uppåt höjden flyger,
Med skärpet i sin högra hand, 4
Då än en dristigare smyger
Igenom obekanta land
Att lossa några andra band.
De skulle snart sin önskan vunnit,
Och himlen vet uti hvad skick
Man dig på ljusa dagen funnit,
Om ej i samma ögonblick
Du till en lycklig fristad hunnit.
Nå väl, du sett, min Aspasie,
Hur man sig dristat dig bemöta;
Låt då, för Herrans namn skull, bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
