- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 2. Gustaf III och hans tidehvarf. Akademiska föreläsningar /
192

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det tidskifte, då Kellgren icke fann detta krig så
alldeles roligt. Slikt kan skönjas redan under förloppet af
år 1784: sedan det visat sig att Thorild, som först då
framträdde med full offentlighet såsom både skald och
granskare, eller (nästan liktidigt) utgaf sina äldsta
positiva och sina äldsta polemiska skrifter, mäktat
skyndsamt förvärfva ett stort och städse växande parti, hvars
alltmera stigande trots kändes besvärligt. Uppenbart
blef att detta parti, med en oförsonligt förolämpad
anförare i spetsen, ej blott åsyftade ett skoningslöst
fördunklande af Kellgrens anseende och störtande af hans
välde, utan dervid äfven, hos en ganska stor del af
nationen, lyckades anslå lifligt samljudande strängar. Drag
af oglad hetta, af dyster förtrytsamhet, började undfalla
bemödandet att dölja dem bakom en förnäm
likgiltighets uppsyn». — Efterhand visar sig hos Kellgren en
benägenhet att i sina kritiker undvika Thorild sjelf —
eller endast pika honom med allmänna anmärkningar
om unga författares omogenhet, osmak, svulst,
sjelfför-gudning o. s. v.; deremot fingo hans lärjungar, en
Eng-zell och en Enbom, i rikt mått uppbära lönen för hans
synder. Thorilds snille började blifva en makt, som
man fruktade.

Men, hvad ännu mera betydde, Thorilds snille
började utöfva en inflytelse, som man icke mera kunde
emotstå. Den ständiga ordvexlingen vande Kellgren
omsider vid sin vedersakares tankegång; han blef efterhand
förtrogen* med de satser, som han i början så häftigt
bekämpat, och många af dem voro så solklara, hade
under Thorilds behandling blifvit i hela sin sanning så
åskådliga, att de ej gerna kunde förnekas, äfven om
man undvek att offentligen erkänna dem. Visserligen
är det sannt att Kellgren allt framgent bibehöll sin
polemiska ställning emot Thorild, att han i egenskap af
kritiker aldrig direkte erkände sig dela hans åsigter;
men han gjorde det indirekt såsom skald genom att i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/2/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free