Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intet tidehvarf lärer väl presterskapet» anseende, af
regeringen brutet genom den skamlösa
pastoratsförsäljnin-gen, hafva stått lägre i vårt fädernesland än på den
tiden: också egde talangfulla prester snart ingen annan
utväg öfrig att bereda sig inflytelse än politikens,
poesiens eller den vittra vältalighetens. På denna väg
gjorde en Nordin, en Wallqvist, en Wingård, en
Ting-stadius, en Lehnberg, en Lindblom sin lycka. Ingen
af dessa hade rent presterliga förtjenster att tack| för
sin befordran inom kyrkan; och i afseende på den
allmänna sedligheten förhöllo de sig passivt, emedan det
ej längre hörde till god ton att presterskapet bråkade
med hederligt folk för sådana småsaker som
svaghetssynder. Vågade de det Oaktadt öppna sin mun till
tjen-liga föreställningar, så fingo de genast höra talas om
sina egna svagheter, sin snikenhet, sin lättja, sin
vällef-nad, ej till förgätandes den förföljelseanda, genom
hvilken de fordom gjort sig förhatliga. Man fordrade
numera af presten ej annat än att han skulle hålla
munnen utom när han åt och predikade, och när han gjorde
det senare skulle han göra det tAsom en gentleman,
som känner regeln att lefva och låta lefva. Men om han
dertill var en munter och angenäm man, som i godt lag
kunde draga sin spader och dricka sitt glas, så gjorde
han öfverloppsgerningar och var ett mönster för sitt
stånd. Var han utom allt detta begåfvad med godt
hufvud, någon qvickhet, en smula lärdom helst i profana
ämnen och derjemte ett bildadt umgängessätt, så
behöfde han ej mer än att hålla sig framme för att icke
behöfva sakna förhoppningar vid biskopsval. — Att från
religionens ståndpunkt och genom dess tjenare hoppas
en förbättring af sederna hos de bättre klasserna, var
således ännu icke att tänka på. Hvad som kunde
göras måste ske på filosofisk eller statsvetenskaplig väg.
Så har redan år 1780 en filosoferande författare
låtit i Posten införa en så kallad «Målning af tidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
