- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 2. Gustaf III och hans tidehvarf. Akademiska föreläsningar /
287

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

alltid hvad som duger, och låter resten vara i sitt
värde» *).

Hvad som icke kunde undgå att väcka djup
förtrytelse hos många var den ton af förakt och öfversitteri,
hvarmed religionen och dess målsmän behandlades.
Posten tillät sig i detta afseende stundom stora
obetänksamheter såsom t. ex. då den låter offentligen af en
insändare tacka sig derför att den upphört att annonsera
om de blifvande predikanterna i hufvudstadens särskilda
kyrkor. «Dessa underrättelser, hvar den och den
predikar», säger insändaren, «kan (sic) endast behaga den
sämre hopen, som brukar att löpa efter vissa prester,
och den jag supponerar föga läser ert blad; men ej den
ädlare och upplystare klassen, edra flesta
prenumeranter, hvilka antingen aldrig höra dem eller ock hålla för
lika godt hvilken de få höra. Jag har tänkt på någon
artikel att remplacera den afgångna. Näst religionen är
väl ingenting nödvändigare än dygd, goda seder och
upphöjda tänkesätt, och det är be vist, ehuru mycket
fördomen må ropa deremot, att moralen ingenstädes bättre
läres än från theatern, der den föreställer sig lefvande
och i utöfning, der den på en gång rörer och
öfverty-gar och söker sig genom hjertat till själen» **). På denna
grund föreslår insändaren att Posten i de afdankade
predikanternas ställe måtte annonsera hvilka skådespelare
för hvarje gång skulle uppträda i de eller de rollerna
på theatrarne. Förslaget, som i sig sjelft icke innebar
något ondt, men som likväl stödjer sig på en
fullkomligt falsk theori om den dramatiska konstens ändamål,
är i sitt härvarande sammanhang likväl så oförskämdt
som möjligt. — Emellertid är det ett faktum att
predi-kant-annonsema i Stockholms-Posten upphörde.

*) Stockholms-Posten, 1779, N:o 244, 245.

**) Stockholms-Posten, 1782, N:o 262.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/2/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free