Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Europa, hvarunder han sannolikt hoppades att kunna
vända den kringsiggripande mystiska sinnesrigtningen
hos de mäktiga till någon fördel för sin herre. — En
så fantasibegåfvad natur som Oxenstjerna deremot torde
väl i något svagt ögonblick hafva låtit sig öfverrumpla
af de storartade mystiska apparaterna och de skenbara
underverken, hvarunder han låtit förståndet hvila vid
inbillningens spel. Utom dessa två uppvaktade vid
hertig Carls uppenbarelser jemte vännen Reuterholm äfven
grefve Ruuth, baron Bonde, grefve Fr. Sparre (den så
kallade riskansleren) *). Medan konungen ännu
intresserade sig för mystiken var äfven Schröderheim en af
adepterna.
En ytligare betraktelse af dessa mystiska
tidsrörelser sammanband dem omedelbarligen med
Bvedenborgia-nismen, ehuru de i länder, der Svedenborg knappt var
känd till namnet, utvecklade sig i fullkomligt oberoende
af hans lära. Att de egentliga svedenborgarne någonsin
sysselsatt sig med sådana mystiska upptåg, om hvilka
vi nyss talat, är näppeligen bevisligt; men väl är det
sannolikt att de hemliga ordnarnes adepter här i Sverge
missbrukat Svedenborgs auktoritet till stöd för sin lära
om andars uppenbarelser, den för svedenborgianerna
högst olägliga punkt, hvari de sammanträffade med de
öfriga mystikerna, och hvarigenom deras egen lära i
synnerhet sattes i misskredit. Det var denna olyckliga
punkt, som upplysningens vänner företrädesvis angrepo;
ty Svedenborgs theosofiska system var i allmänhet föga
kändt af andra än hans läijungar och lemnades i det
värde det, med sitt påhäng af orimliga visioner, kunde
äga; om man undantager Rosensteins bittra anfall i
Stockholms-Posten år 1787, hvarvid han likväl lärer
hafva hemtat anledningarne till sin argumentation från
opålitliga eller rent af falska källor. Om svedenborgia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
