- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 2. Gustaf III och hans tidehvarf. Akademiska föreläsningar /
389

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

deles förbigångna i den uppräkning af sällskapets föremål, hvilken vi rättna
vidare få omtala, och hvilken med så föga kristlighet och beskedlighet af
våra motsägare blifvit gjord.»

«En skrift utkom derpå från trycket, den vi vågade kalla en samling
af de dårskaper, för hvilka Emanuel Svedenborg gjort sig ökänd. Denna
utlåtelse, för hård eller icke, stödde sig dock på anförande af sättet, att i
denna skrift bevisa en sann profet, genom korrespondenser, genom
Svedenborgs samtal med Paulus och Luther; allt saker, som icke syntes värdiga
någon allvarsam motsägelse, äfvensom de förtjenade hvar förnuftig
menni-skas förakt och åtlöje. Derjemte framställdes frågor om magnetismen,
dem vi ännu drista kalla grundade, rättmätiga och fogliga.»

«Det är uti det svar, som följde häruppå, som våra motsägare
egentligen m^lat sig. De nödgas medgifva att deras anförda bevis på
Svedenborgs profetiska embete ej voro rigtiga, och hvad innebär icke detta
med-gifvande? Om något fordrar bevis, så är det väl ett förebärande, hvarpå
man vill bygga en hel troslära, en hel omstöpning i menniskornas
salighets-ordning. Och om något är brottsligt, så är det visst, att på så slipprig
grund uppresa en byggnad, som ej kan fullbordas utan skakningar i
samhället. Våra motsägare röra för öfrigt icke vid det, som blifvit sagdt om
korrespondenserna. De nöja sig att kalla frågorna om magnetismen för
orediga. Men hvad göra de i stället för det en billig vederläggare hade gjort?
De söka att kasta skugga på sällskapets afsigter: det sista hvarom kristna
och hederliga menniskor böra tillåta sig att dömma, hvarföre ock, då ett
förlåtligt skämt undantages, sällskapet afhållit sig att åt de personer, hvilka
blifvit angripna, låna andra ändamål än dem de sjelfva erkänt och uppgifvit.»

«Dessa sällskapets afsigter sägas vara fyra:»

«Att upphäfva sig till domare i vitterheten, och detta (märk
beskyllningen,) Oaktadt konungen stiftat Svenska Akademien;
likasom konungen gifvit eller kunnat gifva denna akademi något monopolium
i vitterheten; likasom akademien någonsin hade tillvällat sig detsamma;
likasom icke hvar och en, som visar sig äga smak och insigter, vore född
domare i dessa ämnen.»

»Sällskapets andra föremål sades vara att förtrycka magnetismen.
Det är sannt att man i theserna kastat åtlöje på de ytterligheter och, vi
töras säga, de otroligheter, hvilka med magnetismen blifvit förknippade.
Men detta skedde, sedan den förnuftigare allmänheten länge förgäfves
anmärkt och beskrattat dessa ytterligheter. Det torde derföre hafva varit
tillåtligt att nyttja en stark grad af det medel, man i alla tider haft lof
att bruka mot dem, som af resonnementer icke låta öfvertala sig. 1 de
frågor, som af dem egentligen bort besvaras, hade sällskapet uttryckligen
visat sig hvarken vilja bestrida, det någon sanning kunde gifvas i den
magnetiska hypothesen eller gifva anledning till försökens afstannande; men att,
om denna sanning skulle utredas, om dessa försök skulle lyckas, borde en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/2/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free