Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Till exempel: huru har ni annars knnnat förblanda tvenne så
klar-ligen åtskiljda ting, som, både i vetenskaperna och samhället, en lag och
dess bestämda undantag. Min princip rörer handelns natur, såsom der
uttryckligen står tryckt, det är handeln i allmänhet och absolnte, utan
afseende på någon viss stadga, hvilken, såsom ni medger, kan ofta vara
absurd. Min princip har således en immediat tillämpning endast på de fall,
der handeln nu i denna stund är fri *). Ty det är klart, att den bästa princip, af
en enskild medborgare, icke straxt upphäfver alla falska lagar och
förordningar, genom hvilka alltför ofta «allt faller till allt hvad det kan falla».
Fastän en rätt sann naturens priucip har denna verkan i längden.»
«Dernäst: huru lätt må det icke vara att misstaga sig? då ni, som är
så säker i er sista rad, kunnat icke märka den stora erfarenhet att, i trots
af alla stadgar och författningar «allt gäller hvad det kan gälla», det är,
att, i tro 18 af dem, alla priser stiga och falla. Ett bevis att värden
icke bero af någon viss menniskomakt, ntan af tingens egna föränderliga
skick, af tider och öden. Också har ni platt förglömt att markegång och
taxeringar icke förut bestämma och befalla utan enfaldigt följa priserna:
med den enda afsigt att upprätta en likformighet.»
«Men den mest underliga förvillelse är att icke se, att då handel och
vandel af en god princip skyddas, man är lika så fri att af det man
förvärfvar göra allt det bruk man finner mest rätt och heligt.
Köpmannen, såsom hvar och en annan god kristen, kan ju fritt, då han af de
fattiga vunnit en riksdaler, vid årets slut eller i någon inträffande nöd i
mensklighetens namn skänka dem hundrade? Men förvillas alla goda
näringars frihet, så skall saart barmhertigheten blifva rar, ja omöjlig! Och
sedan, huru gör man för att glömma, att köpmannen icke endast säljer?
Han ju äfven, fullkomligen så mycket både för sin handel och sitt hushåll,
köper? Hvem vinner då på min princip? Hvar menniska som kan göra
något dugligt; hvarenda näring; hvarenda skicklighet; hela menskliga
samhället.»
«Min herre! Sådan är saken. Det är origtigt att på denna handelns
princip mitt system hvilar. Nej, det hvilar, såsom ni kurfnat läsa, på den
politiska säkerheten, väl förstådd i alla sina stora och väsentliga delar.
Det är sannt att jag lägger denna säkerhet i lag. Men utesluter lag en
rätt och välgörande makt? Följer icke Gud sjelf en evig lag: och dock
har han den högsta makt? En filosof, som skrifver icke blott för i dag,
menar ej med lag förgängliga viljor och stadgar utan sakernas natur.»
*) Ett vilkor som nttryckligen nämnes i samma kapitel åtta gånger.
Men här gifvas, som man ser, ögon, för hvilka intet tryck är stort nog,
förstånd, för hvilka ingen sats är klar nog, och ofta hjertan, om hvilka
intet uttryck är lågt nog. Thorilds anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
