Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med detsamma för framtiden öppna ett ljusare tidehvarf, för Sanningens och
folkets röst en väg att framtränga till thronen, för oskuldens och den
förtrycktes klagan en lätthet att komma i dagen, för rättvisan en styrka, för
mannamån, våld och orättfärdighet en skräck, för den dygdige, den gode
medborgaren en seger, för den brottslige och lastfulle en fasa, för den
fattige ett stöd, för den lidande en tröst, och för1 oss sjelfva den mest
tillfredsställande belöning, då vi uppå alla vägar intet annat söka än endast
befastandet af våra trogna undersåtares sanna bästa. Vi tvifla alldeles icke,
det de ju ock deremot å deras sida med den urskillning ingå i dessa våra
välmenta afsigter och så veta deraf begagna sig, att en författning, hvilken
endast åsyftar allmänt väl, ordning och lugn, icke för någondera måtte
blifva vådlig genom sådana missbruk deraf, som, tyvärr, medelst utsående
af försåtliga smädeskrifter och oenighetsfrön medborgare emellan redan hos
oss alstrat de bittraste frukter. Det är visserligen icke åt dessa afgrundens
foster vi härigenom velat gifva ett vidsträcktare utrymme: tvärtom skall
vår högsta omsorg och bemödande alltid vara att dem på det sorgfälligaste
söka qväfva, mota och straffa. Vi förvänta ock med fullkomlig
visshet, att ju närmare J, våra trogna undersåtare, insen och blifven upplysta
om edert sanna väl, dessmera lären J finna nödvändigheten af så skadliga
intrycks skyndsamma utplånande hos alla stånd, hos alla åldrar. Vi nyttja
äfven detta tillfälle, att i fäderneslandets namn eder dertill högtidligen
uppmana och i samma älskade namn fordra vi nu af eder detta offer *).
Edert lugn, eder sällhet kan aldrig stadgas utan vid enighetens altare;
skynden eder derföre samtligen oss vid dess fot till mötes, och
skänken vårt hjerta den tillfredsställande synen af ett åter förenadt, redligt
folk, som der med gammal svensk tro upprigtigt omfamna hvarannan! Den
Högste, hvars hand denna tiden varit tung öfver oss, skall då åter med
välbehag se ned på Svea land, och dess tillbakahållna välsignelse åter
utgjutas öfver oss, det försvunna lugnet återkomma, samt vi uti fridens sköte
än en gång räkna glada och lyckliga dagar, och våra efterkommande
slutligen till senaste tider välsigna den stunden, då förvillade och skiljda bröder,
med fullkomlig glömska af det framfarna, rörda kastade sig i hvarandras
armar, att desto fastare och oupplösligare åter tillknyta enighetens störda
sälla föreningsband. Dessa ädla känslor, från den ena åldern till den andra
fortplantade, skola sedermera beständigt blifva ärftliga vid en älskad
fosterjord och kärleken till densamma, den största och första af alla dygder,
aldrig skiljas ifrån svenska namnet, samt friheten att tänka, skrifva och
trycka ännu förvara den lika lysande till mönster för andra folkslag.»
Först efter detta sentimentala sammelsurium af falskt
pathos och plattheter kommer förordningens författare
*) Hvilket offer?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
