Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som skuggan flyr vid dagens rand,
Och dessa blomsterband sig byta
I faseliga afgrundsband,
PS hvilka ångrens tårar flyta,
Och ingen makt skall kunna bryta.
Väl! det var jag som var så säll!
Som dig så hel, så ensam ägde!
Med hvilken skuggan af ett tjell
Monarkers lycka öfvervägde!
För hvilken ingen hemlighet
I ditt förtjusta hjerta bodde!
Och på hvars vink det blott berodde
Att höjden af lycksalighet
I dina öppna armar finna!
Jag, med hvars ömhet, hvars försvar
Förtalet dig en seger var,
Och som hvars blotta älskarinna
Du ville sluta dina dar!
Ja det var jag, som såg min lycka
Så nära skörden af sin höst:
Som på mitt knä, intill mitt bröst
Zemir med ömhet skulle trycka,
De banden dristigt sönderrycka,
Som för min hand och för mitt hopp
Dess skatter afundsjukt fördölja;
Som hennes barm och hennes kropp
Med mina kyssar skulle hölja,
Och mina ömma segrars lopp
Till nöjets sista gräns förfölja!
Zemir! då fanns der aldrig fog
Att mina blickar spotskt besvara;
Då kunde du ej lycklig vara
Förrän vår mötestimma slog;
Då bad du mig ej ängsligt spara
De suckar jag för din skull drog.
Då hade du ej tårar nog
Din egen ömhet att förklara!
Men, blinda yngling, tro ej mer
Den sol, som i sin uppgång ler,
Den himmel, som så molnfri lyser,
Den bölja du så stilla ser:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
