Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en målare, en bildhuggare, en poet, just det besynnerliga, som åtskiljer
honom från alla andra af samma yrke, och som förtjenar att efterföljas.
All imitation rör då detta besynnerliga och alldeles icke det allmänna,
hvilket den imiterade saken nödvändigt har med flera andra saker
gemensamt, och i hvilket fall det vore likgiltigt, hvilken af dessa flera saker man
imiterade. Vi förundra oss deröfrer att den ovanliga tänkaren, som gör
nya theorier, icke kunnat af sig sjelf begripa en så enfaldig sak. Men vi
råda honom att flytta den med första in i sina theorier. Vi skola derföre
ej skrika att han bestulit oss.»
«Han säger att «ingenting kastar ett större ljus på läran om den vittra
imitationen än vårt sätt att likna Gud». Äf det på detta sättet herr
Thorild samtycker att imiteras? Vill han att ungefärligen en lika sådan distans
lemnas emellan honom och hans efterföljare? « Denna imitation», fortfar
han, »består icke deri att med en eftergycklad tossaktig gudomlighet ropa
Guds varde ljus, härma hans åskor och stormar, utan att hvar och en, i sin
själs uppriktighet och sanning, med sin egen bästa makt och kraft söker
den slags fullkomlighet, som är honom möjlig». Herr Thorild annars, som
upplyser mörka ämnen och som gör theorier, borde likväl veta att tvenne
saker af alldeles åtskilda slag icke tjena till upplysning af hvarandras
egentliga beskaffenhet, emedan den svaga likhet, som genom abstraktionen dem
emellan kan finnas, icke förklarar det som åtskiljer dem, hvilket är just
det som fordras till deras kännedom. Det är ej nog att hafva ovanliga
idéer; de måste äfven vara rigtiga. Annan är imitationen af Catos
dygd, annan af Rafaéls pensel. Ingen har trott (sig) likna Gud genom
härmning af åskor och stormar. Man vet, att om sådant är i något
afseende möjligt, sker det ej genom utvärtes medel, utan blott genom viljans
godhet. Men hvar och en vet tillika, att en poet eller konstnär icke kan
härmas utan just i hans sätt att röra sinnena, hvilket, som nyss sades,
fordrar en härmning af helt annat slag än den moraliska likheten. En
målargosse imiterar ej Kafaél, fast han än söker «den högsta fullkomlighet som
är honom möjlig», då han «i sin själs uppriktighet och sanning med sin
egen bästa makt och kraft» kluddar edra tapeter. Han kan likna Gud, om
ni vill, genom sin rättsinnighet och välviljan af sitt uppsåt, men, ännu en
gång, han liknar icke Rafaél. Den «ovanliga tänkaren» har på nytt
bedragit sig. Han har trott sig.föda en ovanlig idé, och han har födt en
orimlig. Vi tro att han i det af oss anförda torde finna någon rättelse.
Fort in dermed i theorierna.»
«Han säger att «den slÄgs imitation, som kallas öfverföra på sitt språk
andra länders och tiders skönheter, heter, i en mild och förtrolig stil,
att stjäla frukt från grannen för att fågna eder; men att det ni stjäl der
solen går upp, gör er till en tjuf der solen går ner». Detta kallar han en
«mild och förtrolig stil». Sådant är det begrepp herr Thorild gör sig om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
