Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter konungens död återställde pressens frihet. Det
dröjde ej länge innan besagda regering åter
underkastade pressen ett tvång, som var /ännu mera tryckande
än det, hvaraf den besvärades under GustafIII, hvilken
dock ägde tillräckligt förstånd att urskilja hvad som
kunde vara verkligen vådligt från det som var blott
dristigt, — en egenskap, som ej tillhörde den nya
regeringens chef, Reuterholm. Denne hade redan länge
med misstroende betraktat Extra-Posten; en af dess
medarbetare, Silfverstolpe, hade gjort sig förhatlig för
styrelsen genom en tilldragelse, som vi sedan skola
omtala: man passade således gerna på det första tillfälle,
som kunde anses tjenligt, för att komma tidningen att
upphöra. Men man valde det med den oskicklighet,
som karakteriserar på en gång svaga och våldsamma
regeringar. I N:o 203 för den 7 September 1795 läses
följande godbit under titel:
Märkvärdigt ställe hos den gudsmannen Mårten Luther etc.
«Då jag en gång midt i natten uppvaknade, begynte djefvulen att
disputera med mig, som han ofta gör, ofredandes mig derigenom ej sällan, helst
om nätterna. Hör på. sade han, högvise doktor, har du någonsin tänkt på
den saken, att du tillförene under femton års tid nästan dagligen hållit
messa? Hvad skulle du säga om nu så begaf sig, att du vore den
största afgudadyrkare under solen och att du, i stället för att dyrka din
Frälsares kött och blod, i Sjelfva verket icke lemnat denna gudomliga vördnad
åt annat än bröd, taget hos bagaren, och elakt vin, köpt hos vinhandlaren?
Jag svarade honom: Satan, du har orätt. Jag var på den tiden en
tjenst-görande prestman, lagligen vigd af biskopen: jag uppfyllde mitt kall af
lydnad och pligt, och då jag verkligen haft en upprigtig mening att
kon-sakrera brödet och vinet, så finner jag intet godt skäl att tvifla, hvarföre
jag ej skulle hafva verkligen konsakrerat det. Bra sagdt, svarade
djefvulen, likasom i alla turkiska kyrkor och alla hedniska allt icke gjordes på
samma sätt, enligt pligt och lydnad; men deras gudstjenst, är den derföre
mindre Gudi misshaglig? Nå, om jag då säger dig det som ännu är mer,
min goda Mårten? Om jag bevisar dig att din prestvigning var noll och
strunt och att din mening att konsakrera var äfven så dum och fruktlös
som turkiska presternas^är det i deras religionsöfningar, eller som fordom
Jerobeams prestera? — Det var här, tillägger Luther, som stora svettdrop-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
