Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lingar och yttre menniskohärmning, i stallet för
blandningen af högre och lägre känslor, som straxt afbrytas
och utplåna hvarandra, skänker åt sinnet den enda
men fortsatta njutningen af sin egen ädlare natur och
sina högsta känslorörelser.»
«Ännu en gång, jag strider här icke för de
egentliga reglorna eller emot deras vedersakare, utan för
tragediens natur af hög idealisk sinnesmålning och emot
införandet deri af den låga hvardagshärmningen. Det
förtryter mig att Schiller begynner sin Maria Stuart med
klammeriet emellan drottningens £mma och
fängelsekommendanten om ett skåp, som den senare vill låta
uppbryta och hvartill han medför in på theatern folk med
yxor och smedsverktyg. Detta är dock intet mot
Shak-speares tragiska farser, hvaraf man ålägger o^s att
beundra allt, utan afskrädning. Det är i sanning
besynnerligt. Man har i annat nog omdöme att inse hvad
som tillhör icke blott menniskolefnadens sorgliga
belägenheter, men äfven ett visst värdigt allvar i allmänhet.
Man inträder icke i ett sorgehus med upprymdt anlete,
berättar der icke dagens äfventyr och tillåter sig icke
uttryck af hvardagsjollret. Från hvarje akt af högtidlig
natur aflägsnar man med sorgfällighet allt hvad som
genom sin låga hvardaglighet eller sin stötande löjlighet
skulle afbryta det höga rörande allvaret deraf. Så i
öfrigt. Till och med i val af kläder föredrar man, såsom
anständigare, färgernas enhet och öfverensstämmelse
framför deras afstickande brokighet. En drägt,
samman-flickad af idel broklappar, kallar man en narrkåpa eller
arlekinströja; men ett sorgespel af alldeles lika
sammansättning kallar man ännu för en tragedi.»
«Ytterst och i summa. Man vill ej skilja emellan
tragedien och hvarje dramatiserad händelsemålning, hvari
någon dör. Om författaren har ett stort geni; om man,
Oaktadt gastfasor, packsladder och grofva styggelser,
finner tillika i hans arbete en mängd ypperliga drag af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
