Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aktiga menskliga karakterer och tillegna sig särskilda
lidehvarfs eller nationers anda. Också, ibland den stora
mängd af tragedier, som äldre och nyare tiders
konstbildning ägt att uppvisa, huru få äro ej de, som i Sjelfva
verket uppfylla konstens högsta fordringar?»
«Men dessa fordringar hafva ock till Sjelfva sitt
innehåll och sin betydelse icke alltid varit med lika
klarhet uppfattade. Knappast gifves det någon annan
konstart, hvars väsende och regi or, ifrån Aristotelis tid
ända intill våra dagar, utgjort föremål för så många
undersökningar och tvister, eller någon, som af skalderna
Sjelfva blifvit på så olika sätt behandlad. Det har
gif-vits nästan lika många väsentligt skiljaktiga former af
tragediens utbildning, som det gifvits särskilda folk,
hvilka ägt en theater. Sofokles, Shakspeare, Calderon,
Racine och Schiller — huru olika äro de ej hvarandra!
På huru vidt åtskiljda vägar ha de icke sökt uppnå den
tragiska konstens högsta mål! Utan tvifvel vore det
ensidigt och orättvist att helt och hållet förkasta
någondera af dessa former för tragediens utbildning. Om de
ej alla, med afseende på konstens högsta syftning, äro
af lika värde: om de ej alla öppna lika fritt utrymme
åt snillets verksamhet, eller tillåta lika stora och
omfattande taflor af verlden och menniskolifvet; så gifves
det dock ibland dem ingen, som ej under geniets hand
kan uppnå en hög grad af fullkomlighet. Om den
tragiska konsten gäller företrädesvis, hvad som egentligen
kan sägas om all poesi: det är i hvarje tidehvarf och
hos hvarje särskildt folk, i enlighet med dess egna
karakter, tänkesätt och seder, som poesiens genius bildar
sig den bestämda form, den kroppsliga gestalt, om så
må sägas, i hvilken den uppenbarar sig. Derföre blir
ock denna form hos tvenne särskilda folk aldrig
fullkomligt lika: den kommer hos hvarje folk att bära en
mer eller mindre tydlig pregel af hela dess nationliga
karakter. Så är den fransyska tragedien, ehuru bildad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
