Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med glas, förgyllningar och siden,
När detta afundsvärda par,
(Som det begaf sig nnder tiden)
Ett ögonblick allena var,
0 då hvad sällhet skänkt och njnten!
Af ömma nttryck hvilket val!
Och om en tro, hvad löftens tal,
Som aldrig blef tillfyllest knnten!
«Ja», ropte hon, med armen sluten
Omkring hans hals, och ena knät
Långt upp i soffan, — «straffe det
Den himmel, jag till vittne tager,
Om din Graziosa dig bedrager;
Om hon i allt, du henne ger,
1 allt, hvad hon sig företager,
Ej endast sin Belsano ser!
Och om den stund hon skulle mista
Dig, ömme vän, den enda man,
Hon älskat har och älska kan,
Ej blef af hennes lif den sista!»
Så svors i förväg längst förut;
Ja det var afgjordt hos dem båda
Att samma timme, dag, minut,
Som såg den enas lefnadsslut,
Den andras äfven skulle skåda.
Emellertid föresatte sig djefvulen att drifva spe
med dessa eder:
En gammal skrift af vantro full
Har sagt, att fan af alla länder
Bor helst i Rom. — Om slikt nu händer
För smakens eller påfvens skull
Må lärdare än jag förklara.
Nog, han förtröt Belsanos lugn
Och svor, vid alla själars skara
I kristna kyrkans stora ugn,
Att det ej länge skulle vara.
Graziosa har för vana att flitigt gå i kyrkan, att
der göra sin bön. Der låter författaren djefvulen
anlägga sin nedriga intrig. Hvad skalden derom säger är
ett mästerstycke i satir.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
