Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Författaren gör sig derefter den frågan om det
gifves någon allmän smak. Sedan författaren sökt
vederlägga åtskilliga invändningar häremot, kommer han
till det resultat, att man måste förstå med allmän smak
väl icke allt det, som för någon abstrakt tänkare kunde
vid djupare eftersinnande synas böra vara det, men
visserligen det, som antingen redan blifvit eller slutligen
måste blifva allmänt gilladt, genom känslans och
omdömets närmare öfverensstämmelser hos alla odlade
folkslag.
«Det är sannt, att smakens åtskilligheter äro ännu
stora och falla starkt i ögat; men tilläfventyrs händer
just deraf, att man icke så lätt märker
öfverensstämmel-serna. Nödvändigt måste likväl hos alla menniskor
finnas en viss allmän likhet i sinnesdaning. Det låga, det
vämjeliga måste först och främst ofelbart finnas vidrigt
och motbjudande för alla, ’så snart de genom den
ringaste bildning blifvit i stånd att urskilja det. Det
orimliga, det osammanhöriga måste på lika sätt, vid närmare
eftersinnande, nödvändigt misshaga alla? och denna
ur-skillningens förening hos menniskor inträffar alltid
gradvis med odlingens framsteg. Förutsätt således blott en
viss allmän sinnesodling, till huru ringa grad den ock
må antagas, och man skall redan deri finna de första
grunderna till en allmän smak.»
«På samma sätt som med det orimliga och
afsky-värda förhåller det sig i motsatt afseende med det rätta
och skönheten. Alla menniskor öfverensstämma
naturligen i ett allmänt behag till bägge delarne, så snart
de blott hinna att rigtigt inse och urskilja dem. Vissa
slag deraf, som bero af finare förhållailden, kunna till
en tid misskännas; men i hundrade fall kännas de straxt
och älskas af menniskosinnet, hvilket bevisar
likställigheten af dess allmänna daning. Medlens motsvarighet
till ändamålet har till exempel aldrig stött någons
begrepp. På samma sätt har ingen dödlig nånsin funnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
