- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 3. Leopold, Rosenstein, Adlerbeth och Ehrensvärd. Akademiska föreläsningar /
305

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

voro något helt annat än den konstsamlande
engelsmannens hermetiskt tillslutna hus. Först i sjuttonde
seklet vidtager kabinettsmålning, kammarmusik,
hof-theater. Om konstnärn förut med afseende på de högre
stånden, medan dessa ännu i formen af sitt medvetande
stodo folket närmare, Oaktadt denna vändning till en
enskild klass, likväl åtnjutit en ojemförligt större frihet i
uppfinning och anläggning af sitt arbete, så fulländades nu
först, — och varade djupt in i adertonde seklet, — i och
med lösslitningen från folket, hans beroende af den högre
societeten. Han kunde nu mera icke i det främmande,
lärda ämnet, i den vanställda antiken inlägga
medvetandet, seden och stämningen hos en hel nationalitet, utan
endast hofvets och adelns anda och kulturformer.
Komposition, stil, alla former slogos konventionellt öfver en
läst, och konsten beherrskades till den grad af
beställningen, att till och med den omedelbarast subjektiva
formen af andlig konst, den lyriska poesien, styckevis
betalades med fixa priser efter antal verser o. s. v. — Så
uppenbarar sig det konveptionella inom konsten i
vanliga fall och under dåliga tider. Men detta samma
konventionella kan äfven i bättre tider göra sig gällande
såsom en stödjepunkt för införandet af mera ideala
former i opposition mot herrskande naturalism, såsom på
theatern i Weimar under Goethes inflytelse. Derföre
är den hofmässigt regelbestämda konsten icke alltid,
men begripligtvis ofta, en tjenarinna åt lystenheten och
de pikanta effekterna; ty en från den friska
nationalitetens »grund lössliten samfundskla&s skall alltid finnas
mer eller mindre benägen att sammanblanda den sanna
gratien med nyssnämnda reflekterade kittling af en
gömd sinnlighet.

Men konsten kan ock ingå förening med den sanna
bildningen. Denna, närmast i de högre kretsarne
för-värfvad genom vetenskapens förmedling, påtrycker lik—

Malmström. JIL 20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/3/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free