Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oss här endast medelbarligen den sidan, enligt hvilken
de hafva för ändamål att väcka konstsinne hos folket,
så vida detta, när det verklige rf är väckt, naturligen
uppehåller, upphöjer och framdrifver den skapande
konst-närsandan. Det är då klart, att samlandet,
utställandet, utlottandet af brokigt om hvarandra till art, ämne,
behandling sammanblandade konstalster af ett för detta
ändamål särskild t organiseradt sällskap, jemté* helsosam
stimulus och berömvärd förtjenst, likväl derjemte gifver
en äkta modern näring åt en förströdd läckerhetslystnad,
fåfänga, och välvisa kännare- och gynnareminer o. s. v.
Med kritik förstå vi naturligtvis icke bildandet af
enskilda maximer och fällandet af enskilda omdömen,
sådana som nödvändigtvis under alla tider måste uppstå
ur en allmännare utbredd lefvande känsla af. det rigtiga.
I denna mening hade det mest blomstrande konstlif den
mest fulländade konstkritik, och denna var endast
gynnsam för konsten. Den grekiska konstnären hade att
göra med ett folk af konstdomare, och kände sig
derigenom lyftad så mycket högre. Kritiken i egentlig
betydelse vidtager först då när de enskilda maximerna,
omdömena samla sig till ett helt af reflexion, och dessa
samlade serier sedan Sammanfattas under ledande
tankar, och dessa ändtligen Sjelfva förenas under det skönas
begrepp. Kritiken leder till vetenskapen om det sköna,
och blifver, sedan denna uppstått, en utöfning,
tillämpning af densamma, dock icke på det sättet att den
enskilda kritikern nödvändigt måste utgå från denna högsta
enhet, utan så att begreppets enhet, än medveten, än
omedveten, än gömd under villfarelse och skefhet, än
rigtigt tillämpad, genomtränger den kritiska
verksamhetens breda massor. Vi måste nu undersöka huru
konstnären och vidare publiken förhåller sig till den
utbildade kritiken och slutligen vexelverkan mellan begge.
Mot konstnärsnaturen uppreser sig det filosofiska
begripandet af det sköna såsom principiellt motsatt. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
