Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fel såsom smakfel, föreställa vi oss att konstverket
introducerar sig i en god sällskapskrets af reutad och fin
känsla, och nyssberörda fel framstå då på samma sätt
som om en nykomling sårade nämnda känsla genom
något opassande i sin drägt, genom barocka yttranden
och åtbörder. Det är således tillika ett ombyte af
forum: konstnären fälles af två domstolar; och detta må
passera, när man är medveten af denna dubbelhet: men
när man förvexlar dem, och anser smakdomstolen
identisk med skönhetsdomstolen, då förfar man på samma
sätt som den, hvilken ville bedömma plastiken från
skräddarens ståndpunkt, och en konstnär, som ställer
sig inför detta forum såsom det kompetenta och sanna,
har afstått från det sköna och underkastat sig
skräddaren, då således, med denna hänsyn till den
salongs-mässiga snitten, all frihet för den inre åskådningen och
organisationen af ett konstverk försvinner.» —
I §erde stycket af sin Afhandling om Smaken,
enligt min tanke den bästa afdelningen af detta arbete,
söker Leopold att «ur smakens princip härleda dess
allmännaste lagar». «Jag tror», säger han, «att man kan
innefatta de vigtigaste af den allmänna smakens
fordringar under följande tre hänseenden: nemligen
förnufts-odlingen, sedeodlingen och den egentliga k o ne t
odlingen.» Om den första af dessa yttrar han: «Huru
långt denna nödvändigt ingår i smakens fiillkomlighet,
det är något, hvarom man nu mindre än förut synes vilja
komma öfverens. Förnuftet, kunde man säga, har
under de sista seklerna gjort i alla ämnen stora framsteg,
men tle största mönstren i vitterheten äro två- till
tretusen år gamla, och hafva ej behöft dessa framsteg för
att vara och förblifva de största mönstren. Synes man
alltså ej böra sluta deraf, att förnuftet och dess högre
kultur hafva föga eller intet att göra med geniets skapelser.»
«Anmärkom härvid till en början,, att utan ett i
flera afseende» ganska odladt förnuft hade väl dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
