- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 3. Leopold, Rosenstein, Adlerbeth och Ehrensvärd. Akademiska föreläsningar /
324

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

theatern administrationen af Sjelfva det heliga
sakramentet i hela dess rigtiga kyrkoform af skriftermål, af
lösning, brödets och vinets åtnjutande» o. s. v. — Leopolcl
syftar här på Schiller i hans Maria Stuart. — «Om en
lifsfånges öde, som beredes af religionens tjenare att
emottaga dödshugget, icke underlåter att hafva
någonting rysligt rörande för åskådaren; månne likväl flet är
på effekten af detta för hvar fuskare lätta och
tillgängliga slag, som theaterskribenten bör i sin konst räkna?
Eller, skulle ej i det fallet de vida allvarligare scener,
som i hvarje dödsfängelse förefalla, kunna tillegna sig
företrädet framför skådeplatsens? Men utan afseende på
sådana skäl, borde ej blotta respekten för ett af
religionens heligaste ämnen förbjuda theaterskalden att deraf
göra en skådelek för hopar af lättsinnige, som blott söka
tidsfördrif? Jag hyser för den verkligt stora författare,
som jag här tadlar, visserligen all skyldig högaktning
och beundran, men förnuft och rigtigt omdöme synas ej
böra derigenom förlora sina fordringar. Jag skall ej
tillägga flera exempel. Huru långt förnuftsodlingens, d.
v. s. upplysningens och omdömesgåfvans fordringar,
efter min tanke, sträcka sig i vitterheten, och till hvad
grad de utgöra samma lagar med smaken, torde af det
redan anförda någorlunda visa sig.»

Leopolds klander af det äldre dramat derföre att
det införde på scenen Gud och Frälsaren och andra
heliga personer och ting grundar sig på hans obekantskap
med den dramatiska konstens ursprung just ur
religionen, då de äldsta dramatiska föreställningar uppfördes
under religiösa fester till firande af heliga föremål. Hvad
han deremot ytttar om fängelsescenen i Maria Stuart
synes befogadt, sedan dramat hos oss för längesedan
förlorat sin religiösa betydelse.

Den andra arten af odling, enligt hvilken, efter
Leopolds system, smakens fordringar bestämmas, är
sede-odlingen. «Man bör ej», säger han, cdnskränka bety-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/3/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free