Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligger utom hennes subjekt. Ytterligare säger Leopold:
«Teckniugen af lägre oädlare föremål kan aldrig tillhöra
vitterheten», men lemnar oafgjordt huruvida den ej kan
tillhöra målarkonsten. Det förhåller sig likväl alldeles
tvärtom. Målarkonsten, som fäster föremålet på ett
varaktigt sätt för det yttre sinnet måste framför allt
undvika det fula och oanständiga; poesien åter, som
uppfattar bilden på ett flygtigt och förbigående sätt för
(den inre) föreställningen, kan för vissa ändamål, i
komisk och satirisk stil, med fördel begagna sådana lägre
till och med vidriga föremål och förhållanden, blott den
dervid ej stannar stilla och utbreder sig i beskrifningen
derpå. Så t. ex. är Prometheus, bunden vid klippan,
med örnen, som hackar hans lefver, ett otjenligt föremål
för målarkonsten, ehuru Salvator Rosa deraf lyckats
göra en högst vedervärdig tafla; för Aeschyli poetiska
behandling passade den deremot ypperligt.
«Hvad löjet, roligheten beträffar», fortfar Leopold,
«8å hafva de, likasom allt annat, sina grader af ädelt
värde och af låg osmaklighet. Mellangraderna kunna
vara många: ifrån det som roar ett förfinadt hofsällskap,
intill det som ger dumskratt åt ett båtsmansgille. Men
för hvem är då vitterheten? För hvilka skrifver en god
författare? Hans publikum må vara hvilket som helst:
det är alltid antingen personer af odling, eller sådana
som skola föras dertill. Ett kroglag till exempel af
half-druckna dobblare, en djurgårdsbal, en påkbatalj äro
visserligen ej ämnen, som en läsare af smak älskar att
finna skildrade. Han kan skratta, men han föraktar;
han kan gilla talenten, i fall någon röjes deri, men han
ogillar helt säkert användningen.»
Detta är den Leopoldska smakens dom öfver
Bell-man, hvilken således illa använd t en talent, hvilken
man med bästa vilja i verlden icke kan förneka.
Leopold tillägger här att målningen af lägre seder eller
gröfre språk någon gång kan behaga genom sitt sa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
