Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huru förståndigt de tänka, som, ensamt tillgifna en viss
ny vitterhetslära, anse deremot just detta slags poesi
för alldeles ingen poesi; egna åt Horatius, Pope, Racine,
Voltaire tvärtom deras synnerliga förakt, och tro sig
upplifva ibland oss den’ rigtigt äkta poesien, vare sig
genom återförande af gammal förgäten myth, eller
upp-stufvandet af en mängd uselt pöbelskrock, eller genom
andra jemngoda profstycken af hvad de i all
uppriktighet hålla och kalla för äkta genialisk skaldekonst.»
Tredje stycket af Leopolds «Afhandling om Diktens
bruk i Poesien» handlar om gast- och skrockdikten.
Denna afdelning vittnar om det hat till vidskepelse och
den aktning för den prosaiska verkligheten, som
utmärker den bättre delen af männen från upplysningens
tidehvarf. Man kan visserligen ej nog berömma dessa mäns
ifver mot den återvaknade böjelsen för vantro, som gaf
sig tillkänna på flera håll inom den civiliserade verlden
mot slutet af förra seklet; men derjemte måste man
erkänna, att denna ifver ofta urartade till förakt för det
oberoende af naturens hvardagliga lagar, hvarpå den
idealiska verlden stundom kan göra anspråk, dervid
förgätande, att högsta lagen inom konstens verld icke är
den prosaiska sanningen utan den poetiska skönheten,
som alltid är i sitt slag sann.
Onekligen hade dock dessa upplysningens
förfäk-tare rätt i en viss punkt i sin protest mot den så kallade
vidskepelsen, nemligen så vidt den rörde den då modern
blefna spökpoesien, och det mera ur skönhetens än
sanningens synpunkt. Vålnader och benrangel, svepningar
och liklukt, utgöra i hög grad, vidriga föremål, som
alltid förblifva osköna, så vida de behandlas såsom
sjelf-ständiga och för sin egen skull," och kunna endast då
anses tillåtna, när de såsom underordnade företeelser
framställas t. ex. i en tragisk eller sublim haiidling, för
att åskådliggöra ett särskildt psykiskt tillstånd hos det
handlande subjektet och meddela åskådaren eller läsa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
