- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 3. Leopold, Rosenstein, Adlerbeth och Ehrensvärd. Akademiska föreläsningar /
388

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rorna derom, och de yppersta författare utmärkt sig
genom deras efterföljd. De åter, som hvarken erkänna
eller värdera sådana ledande grundsatser, utan vänta sig
allt af det fria natursnillets ingifvelser, dessa, säger jag,
kalla hvarje sorgfällighet af detta slag för gammalmodigt
pedanteri, fransysk manerlighet, och dem, som hos oss
dermed beträdas, för fransosernas usla efterhärmare*
Sådan är i grunden meningen af denna beskyllning. Det
är nyttigt att veta ordens rätta bemärkelse.»

«Men den som, i hvad mål det må vara, följer
förnuftets föreskrift, härmar ej förnuftet; han äger och
ut-öfvar det. Och den som gör det i vitterheten, i stället
för att öfverlemna sig åt en blind hänförelse, gör
dermed visserligen ej annat än hvad de bästa författare gjort
före honom; men blir derigenom lika så litet deras
här-mare som man kan säga, att den som ej tar sig rus
härmar nyktert folk.»

ccÄnnu en likhet måste på samma sätt uppkomma
genom bemödandet att i vissa särskilda egenskaper och
skickligheter närma sig upp till dem, som derigenom
gjort sig särdeles berömda. Så hafva Horatius och
Vol-taire utmärkt sig i den fina och lifliga verldsmålningen;
Virgilius i versens harmoniska skönhet. Den naiva och
träffande karaktersmålningen, den enkelt lärande
fabelsagan, den bittra hämmande sedesatiren hafva i
Theo-phrastus, Aesopus, Juvenalis sina godkända förebilder.
Om af deras skrifter eller andras en ofta förnyad
läsning blifvit af de bästa kännare tillstyrkt, månne det
varit för att på intet sätt derefter bilda och rätta sig?
Horatii Vos exemplaria Grceca etc., skulle det väl böra
öfversättas: bemöden er ingalunda att likna
grekerna?»

«Men man liknar ej andra, menar man, utan
derföre att man saknar sjelf all egen pregel: endast naken
fogel lånar fjädrar af andra. Lättsinnighet! Ni beundrar
ömsevis Ciceros skrifart eller Taciti: den ena, efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/3/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free