- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 3. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 3. Leopold, Rosenstein, Adlerbeth och Ehrensvärd. Akademiska föreläsningar /
394

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tyska sexfötter, tyska tiostafviga orim, tysk jargon i
filosofien, tyska funderingar om konst, tyska
romanskapelser, ordvridningar och talformer; jag nämner ej det
hedrande upplifvandet af gastsagor, trollskrock, gamla
pig-visor med annat mera efter ny& tyska genialitetens
förebild. Om det finnes någon konseqvens i allt detta, så
måste väl nödvändigt antagas att man är blott en usel
härmande stympare, så snart man lemnar någon minsta
uppmärksamhet åt de stora fransyska mönstren; men
deremot ett verkligt originalsnille och en äkta patriotisk
skribent, så snart man på bästa sätt åbäkar sig efter
nya tyska maneret.»

«Man må ej förebrå mig att härigenom hafva velat
förringa hvarken de nyssnämnda versarterna eller de
författare, som med geni begagnat sig af denna och annan
främmande eftersyn för att litet omskifta och uppfriska
vår vitterhet. Det gifves tanklösa stojare, som
omöjligen kunna finna någon förtjenst under andra former än
dem som de vant sig att gilla eller låtit värfva sig att
beundra; och som derföre hafva smäderopet färdigt för
hvarje annan. Jag föraktar dessa för mycket för att
kunna likna dem. Alexandriner, jamber, hexametrar, rim
eller orim, det ena målningssättet eller det andra, derpå
ankommer mindre: Genie or no Genie: that is the question.
Men man måste ej tro sig finna geniet öfverallt hvarest
man frigjort sig från regelkonst och besinnande omdöme.
Man måste förstå att igenkänna det under en slipad yta,
lika så väl som under en råare; hos Racine lika så väl
som hos Shakspeare. Skamligt nog att den tid
ändtligen skulle komma, då just Sjelfva ohyfsningen och
osmakligheterna hos den senare skulle anses utgöra snillets
höjd, men deremot den virgiliska skönheten af den
förres verser göra tvifvelaktigt huruvida han må böra
räknas ibland stora skalder eller ej.»

Leopolds «Bref om poetisk stil» hörer till det
bästa han skrifvit. . En författare har begärt hans utlåtande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/3/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free