Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning och Rosensteins informatorskall den 1 November
1795 upphörde, tillädes honom, enligt konung Gustaf
Illia år 1788 honom gifna försäkran, en lifs tidspension
stor tvåtusen riksdaler årligen, samt den till hans förra
värf just icke lämpliga titeln af landshöfding, hvarjemte
han förordnades till ledamot såväl af rikets ärendens
allmänna beredning, 6om af den Pomerska och Wismarska.
Flera andra befattningar blefvo honom tid efter annan
uppdragna, hvaribland, 1807, den att deltaga i revisionen
af bankens och riksgäldsverkets förvaltning. Sedan,
genom regeringsformen af den 6 Juni 1809, det år 1792
upphäfda statssekreterare-embetet för
eklesiastik-ären-derna åter blifvit upplifvadt, förordnades Rosenstein att
detsamma tillsvidare förvalta, hvarmed han fortfor till
år 1822, då han derifrån erhöll, först tjenstledighet och
sedermera vid årets slut, nådigt afsked med bibehållande
af statssekreterarelönen. — Inom kongl.
Nordstjerne-orden utnämndes han till riddare 1787, till kommendör
1802. — Redan 1782 kallade honom enkedrottningen
Lovisa Ulrika till sekreterare i den af henne stiftade,
sedermera i följd af politiska förhållanden länge hvilande,
men år 1773 åter upplifvade Vitterhets-akademien. Vid
förändringen af detta samfund, 1786, lemnade han
berörda beställning för att emottaga den af ständig
sekreterare uti Svenska Akademien, hvartill konung Gustaf III
utnämnde honom, såsom en man, «hvars lärdom, hvars
vidsträckta vitterhet gjort honom af främmande aktad,
och banat honom vägen till det ypperliga
förtroendeskall han (såsom kronprinsens lärare) innehade». — Dessa
egenskaper beredde honom också inträde, 1788, såväl i
kongl. Vetenskaps-akademien, som uti kongl.
Vetenskaps-societeten i Upsala, samt vidare i flera inländska och
utländska vetenskapliga och vittra samfund.»
«Med själsförmögenheter var Rosenstein rikt
begåf-vad, och deribland med dem, som göra förvärfningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
