Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Hvad vidare angår Rosensteins afhandlingar, är
nödigt att vid deras bedömmande taga i betraktande de
tidsförhållanden, under hvilka de författades. Rättvisan
fordrar det så mycket mera, som de alla varit af dessa
förhållanden framkallade, alla åsyftat att bekämpa då
mäktiga fördomar eller att hämma framgången af då
hotande villfarelser.»
«I sådan afsigt skref Rosenstein sina
»Anmärkningar om vitterhet och smak» samt uppläste dem inför
den talrika allmänhet, hvilken å Svenska Akademiens
andra årliga högtidsdag den 20 December 1787 var
samlad att afhöra Lehnbergs prisbelönta «Areminne öfver
Birger Jarl». De innehålla blott inledningen till en
fullständigare afhandling, som han hade föresatt sig att
författa, men sedermera aldrig fullbordade. Man må
således ej vänta att i dem finna en utvecklad
vitterhetslära eller ens en djup grundläggning dertill. Här ville
författaren endast antyda sin öfvertygelse att en sådan
lära borde hvarken slafviskt «antaga erkända
mästerstycken till osvikliga rättesnören» samt «föreskrifva
uteslutande lagar och reglor, hvilka mera tvinga än
upplysa», hvarigenom man fallit i den orättvisa att
fördöm-ma allt hvad som afviker från dessa reglor, missledt
omdömet, stäckt vingarne på inbillningen, q väft känslan
och släckt snillets lågor»; ej heller, för att «i
mennisko-8jälen och menniskohjertat söka igenfinna smakens
grunder och lagar, nedstiga till alltför fina och för de flesta
obegripliga betraktelser, undervisa om smak utan all
smak, förskräcka läsare med en metafysisk torrhet och
bringa unga snillen att försmå lärdomar, i hvilka de
ingen föda funne för inbillningen och känslan». Men nu
var det förnämligast af vigt att söka återhålla
utbredandet af den tro på vitterhetens skadlighet för samhället,
hvartill J. J. Rousseaus vältalighet hade hänfört äfven många
svenska sinnen. Dit syftade egentligen Rosensteins
ifrågavarande afhandling, och den segrande kraften af hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
