Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilka då knnnat nedtrycka den flerfaldigt hotade
konungens sinne, detta dock hade kraft att, med lika
lifligt intresse som i de lugna dagame, följa litteraturens
och theaterns företeelser, äfven de minst betydliga.
Rosenstein hade sig anbefaldt att, under konungens
bort-varo från hufvudstaden, flitigt lemna honom derom
underrättelser. Vid läsningen af dessa rapporter må man
ihågkomma att denna konung, som, ehuru omhvärfd af
faror, dock med en skenbar lättsinnighet ville veta hvilka
skådespel i Stockholm uppfördes, huru de gåfvos och
hvad der i akademierna förehades, var vid samma tid
den måhända enda man i riket, hvars mod icke
svig-tade, hvars rådiga verksamhet ömsom ur aflägsna
bergs-bygder framkallade nya stridskrafter till fäderneslandets
försvar, ömsom afväpnade de fiender, som voro nära att
bemäktiga sig Göteborg, ömsom, efter att hafva befästat
sin skakade thron, ledde till slutlig seger krigsrörelserna
mot den granne, hvilken en stund hade trott sig
mäktig att omstörta densamma. I öfrigt bära de
Rosen-steinska brefven stämpeln af den förtrolighet, hvartill
konungen hade upptagit sin vän och sin sons lärare.
De äro mestadels skrifna i de högre samhällsklassernas
då öfliga hvardagsspråk, icke i det högtidliga af
undersåten till majestätet. Den svenska akademisten, hvilken
i sina offentliga skrifter sällan tillät sig bruket af något
O O O
främmande ord, nyttjar här ofta de fransyska talesätt,
som då ännu i det dagliga umgänget vanställde vårt
modersmål. Hans penna var här tunga.»
«Nils von Rosensteins skrifter–innefatta dock
icke alla hans förtjenster till en i Sverges häfder
oförgänglig åminnelse. Genom dem befordrade han inom
sin samtid den vetenskapliga och vittra odlingens
fortgång, men icke genom dem allena, utan derjemte och
ännu mera genom det bruk han gjorde af sin
betydlighet i samhället och af den allmänna aktning, som hans
flärdfria sinnelag, hans stadiga vandel, hans nit för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
