Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stein samtalade derom med konungen, bad honom
försäkra hertigen att han aldrig sökt annat än att stärka
yänskapen mellan honom och hertigen, hvarefter
Rosen-st ein tilläde: «Jag ber ers maj:t om intet mer än detta,
men bör säga ers maj:t att denna dag kanske afgör
nationens begrepp om ers maj:t och rör ers maj:t mer än
mig. Ty min kredit i nationen tager ingen makt
af mig.» Konungen intercederade, men i början
förgäfves. Hertigen gick till och med efter sitt samtal
med konungen så långt i obetänksamhet, att han
lät tillsäga riksdrotsen att antyda Rosenstein att inom
tjugufyra timmar bege sig ur staden. Riksdrotsen
begärde ett samtal med hertigen, och då denne
upprepade sin befallning, svarade, att han ’ej vore
polismästare; men om hertigen ville hafva Rosenstein
uppstämd till Svea hofrätt, så skulle det ske i morgon
dag. Sådant hörde hans embete till, men ej detta
ärende. Och dervid förblef det. — Följande dag lärer
konungen hafva tagit bladet från munnen i ett samtal,
som han då hade med hertigen, och hvaraf lyssnaren ej
uppfattade mera, än att hertigen slutligen sade:
((Således skall jag få tort»; hvarpå konungen svarade: «Det
kan jag ej hjelpa». Rosenstein blef nu försonad med
hertigen. Denne yttrade bland annat, för att urskulda
sitt förhastande: «På er har jag haft misstanke att ni
antingen förehaft en.plan att slå omkull säkerhets-akten
eller att förmå konungen gifva något efter.» Rosenstein
svarade att det förra finge hans framfarna och
tillkommande gerningar vederlägga; det senare konungens eget
intygande. För öfrigt, om Rosenstein trodde en sådan
eftergift nyttig, fordrade den erfarenhet och stadga att
verkställas, och kunde det ej falla Rosenstein in att
tillstyrka en aderton års yngling börja med att vara
lagstiftare. Han hade nöjt sig med att förmana konungen
att nyttja sin makt med rättvisa och till rikets väl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>