Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våra dagar inbrutit! Om regenterna, hittills genom tänkesätten säkrare än
i något tidehvarf, nu tyckas hotade, så varom vissa att säkerheten skall
åter blifva stadgad; om lugnet tyckes nära att försvinna, om folken synas
färdiga att förstöra sig Sjelfva, så misströstom icke att se sanningen och
förnuftet återkomma. Fällom endast icke modet. Störst skulle faran blifva,
svårast följderna för menskligheten, om, djerfvare än Prometheus och
brottsligare än han, vi skulle försöka att släcka snillets och sanningens heliga
låga, af en mild försyn ämnad till menniskors tröst och deras lycksalighet.»
«Om i någon verldsdel funnes ett folk, för hvilket ett hårdt luftstreck
och fattigdomen gjort friheten nödig, men flera orsaker ofta svår att äga
och bibehålla; om detta folk inom sig behöfde all frihetens varsamhet,
trygghet och säkerhet, utom sig mot mäktiga grannar all enväldets
enkelhet, skyndsamhet, samdrägt och styrka; om det för att icke sönderslita sig
sjelft behöfde en stark motvigt i en endas hand; om med dessa behof
samma folk likväl aldrig rätt förstått dem; om man trott friheten kunna bestå
utan personlig säkerhet, med urtima domstolar och förtryckande
grundsatser; om man der talt om frihet i läger och om krigsaga på torgen; om
man trott allt hulpet, blott vissa medborgare förlorade; om lynnet hos detta
folk företedde de mest förunderliga motsatser, på en gång begär efter ära
och hvila, dristighet och modfäldhet, tapperhet och vällust, allvarsamhet
och fåfänga, rättvisa och afund, högmod och färdighet att härma,
långsamhet och ostadighet; om hos samma folk alla olägenheter kännas snart och
allmänt, om denna känsla föder missnöje och missnöjet längtan efter
ändringar; om derföre ändringarne der varit tätare än i något annat land,
i sin natur merendels hastiga, obetänksamma, störtande från en ytterlighet
till en annan: om på jorden funnes ett sådant folk, för hvad folk skulle en
rätt upplysning vara mer oundgänglig, och i hvad tid skulle den vara
nödigare, än i en tid då orediga och obestämda begrepp lätt genom förföriska
exempel kunde kasta allmänheten i villor och sätta landet i våda?»
Mera uppmärksamhet förtjena Rosensteins bref till
konung Gustaf III. De utgöra märkvärdiga bevis på
det stora förtroende, som ägde rum mellan Rosenstein
och hans höga korrespondent, och intyga öfverallt
Rosensteins fosterlandskärlek och frimodighet. Under
kriget, de svdra åren 1788 och 89, vågar Rosenstein
oupphörligt styrka konungen till fred och till mildhet emot de
finska Anjalaförrädarne. Några profstycken ur dessa
bref förtjena att meddelas.
»Stockholm den 18/ö 1788.
Apostille. Ett skäl för fred, som synes oemotståndligt, är detta.
Konungar bedraga sig dä de tro att krig ökar deras makt. I detsamma som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
