Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är dock i synnerhet genom sina metriska
öfver-sättningar af Virgilius, Horatius och Ovidii
Metamorfoser, som Adlerbeth förvärfvat sig odödliga förtjenster
om vårt språk och vår vitterhet. Regnér hade väl banat
vägen, både genom reglor och exempel, men han var i
begge dessa afseenden ej konseqvent. Adlerbeth följde
strängt samma system som Voss uppställt: hans företal
till Aeneiden är den första säkra framställning af
grunderna för svenska metriken, och hans öfversättningar,
der han sällan tillåtit sig undantag från dessa reglor,
äro ännu icke hos oss öfverträffade. Georgica,
jEnei-den och Horatii bref äro i synnerhet lyckligt tolkade.
Sedan Adlerbeth redan skänkt oss Virgilius och
Horatius, har en och annan velat modifiera hans system.
Sjelfva Svenska Akademien har i flera årsprogrammer,
då den förklarat sig emottaga äfven metriska
skaldestycken, tillika påmint, att «då metrikens lagar icke
ännu blifvit i vårt språk fidlkomligt bestämda,
Akademiens bifall icke må anses såsom ett stadgande af de
metriska reglor, som kunna vara följda» m. m. Det är
beklagligt att olika åsigter delat vår vittra Areopag och
föranledt vacklande och osäkerhet just på det håll, der
man borde vänta sig stadgade grundsatser. «I
allmänhet tror jag», — så yttrade sig Adlerbeth (i bref till
författaren af Svensk Verslära, Phosphoros 1811, s. 533)
— «att versläran vinner på stränga lagar; den s. k.
licentia poetica bryter dem nog ändå och kan någon gång
vinna tillgift, men får ej räkna på approbation.» — Om
en svensk metrik skall byggas på en princip, kan
8vårligen någpn annan än Adlerbeths göras gällande,
och hvarje mdclifikation af densamma måste
otvifvelak-tigt rubba eller ’förstöra systemet. Om man åter på
erfarenhets väg vill finna de lämpligaste grunder, bör man
icke fästa sig vid enstaka verser, utplockade eller
sammansatta för tillfället, utan anställa en jemförelse i stort;
då torde knappast någon kännare neka att Voss’, Bagge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
